Sverige är ett land där jordbruket, och inte minst djurhållningen, är mycket viktigt. Men hur viktiga djuren är, det tänker inte alla på.

Det var inte särskilt länge sedan som Sverige var ett bondesamhälle. Idag är det inte så längre. Jordbrukets andel av BNP har minskat från 7 % 1950 till 0,4 % 2011. Till viss del beror detta på att BNP har ökat sedan 1950, och att ökningen inte har skett inom jordbruket. Men även om andra sektorer är viktigare när det kommer till det ekonomiska så är jordbruket fortsatt viktigt.

Hur viktig är produktionen av mjölk, kött och andra animaliska produkter för Sverige? Den är mycket viktig. Ett tecken på detta är antalet djur som finns inom det svenska jordbruket. I Sverige fanns, år 2007, enligt Statistiska centralbyrån:

• 369 646 mjölkkor
• 515 737 kvigor, tjurar och stutar
• 185 717 kor för uppfödning av kalvar
• 488 625 kalvar
• 241 686 baggar och tackor
• 267 235 lamm
• 1 015 365 slaktsvin
• 478 518 smågrisar
• 5 327 507 höns
• 1 752 900 värpkycklingar
• 6 653 298 slaktkycklingar
• 100 743 kalkoner

Detta år är det senaste som det finns tillgänglig statistik för på SCB:s webbplats. Men naturligtvis har många siffror tagits fram sedan dess.

När man talar om animaliska produkter tänker nog de flesta på kött. Konsumtionen av kött har nästan fördubblats sedan 1950, räknat per person i världen.

Länge producerades i Sverige mer kött än vad som konsumerades i landet, och vi var en nettoexportör av kött. Idag är Sverige en nettoimportör, eftersom konsumtionen har ökat samtidigt som produktionen har minskat. Vi kan dock se en viss förändring under de senaste åren. Under perioden 2013-16 minskade antalet mjölkkor med 3 %, samtidigt som antalet kor för uppfödning av kalvar ökade med 5 %.

Faktum är att produktionsvärdet av bl.a. nötkreatur och fjäderfä ökade under 2015, jämfört med föregående år. Även produktionsvärdet från äggproduktionen ökade. Över lag minskade dock värdet av animalieproduktionen under året, och allra mest minskade värdet av mjölkproduktionen.

Animaliska biprodukter

Djur används inte bara till livsmedel. Animaliska biprodukter är material som kommer från djurriket, men som inte används som livsmedel. Dit hör ull, fjädrar och äggskal, men också gödsel.

Idag föds nästan inga djur upp enbart för biprodukternas skull, åtminstone inte i Sverige, även om det har förekommit tidigare. Det är dock fortfarande viktigt att ta tillvara så mycket som möjligt från ett djur som har slaktats. Tidigare tog man till vara huden, fettet, benen och eventuella horn, och man var också bättre på att ta tillvara på de ätbara delarna, inklusive inälvorna. Idag är det få av oss som äter inälvsmat särskilt ofta. Däremot tas många animaliska biprodukter fortfarande om hand. Ben mals ned och säljs som benmjöl, och äggskal kan användas som kalktillskott för både växter och djur. Hudar från djuren kan användas till tillverkning av bl.a. skor och kläder, och det finns en efterfrågan inom industrin på animaliska fetter av olika slag.