Antibiotikaresistens är ett av de stora hoten mot hälsan i världen. En stor bov i sammanhanget är djurhållningen inom lantbruket, och här är Sverige en föregångare. Den svenska djurhållningen innebär betydligt mindre användning av antibiotika än i många andra länder.
Sverige är inte bäst på allt, men en sak som vi är bra på är att minska användningen av antibiotika i jordbruket. I Storbritannien pratar man om ”the Swedish fairytale”. Det säger forskaren Ulf Magnusson, som man kan läsa en intervju med här.
Antibiotikaresistens är redan ett stort problem i sjukvården, och det kommer att öka i omfattning i takt med att bakterier blir resistenta mot allt fler former av antibiotika. Till stor del beror detta på en överanvändning av antibiotika inom djurhållningen. 50 procent av all antibiotika som används i världen används inom djurhållning, inte sällan i förebyggande syfte. Detta beror inte sällan på:
- I rika länder, där export av kött eller andra produkter är en viktig inkomstkälla, oroar man sig för att produktiviteten ska minska om man använder mindre antibiotika, och att detta kommer att påverka exporten och på sikt BNP.
- I fattigare länder är kunskaperna om antibiotikaresistens låga, och det gör att man använder mer antibiotika.
Att införa ett regelverk för användningen av antibiotika behöver inte innebära att mängden som används minskar. I EU, där det finns ett regelverk, är skillnaderna mellan hur regelverket tolkas stora, och användningen varierar därmed en hel del mellan olika länder. Därför är kanske inte ett regelverk rätt väg att gå. I Sverige var det faktiskt bönderna själva som på 80-talet slutade ge sina djur antibiotika för att de skulle växa mer och snabbare. Veterinärerna, å sin sida, var noga med att påpeka att antibiotika är en specifik medicin som ska användas i vissa fall, men inte annars.
Förebygg resistens
Det är viktigt att hålla fram positiva exempel, och visa att det går att nå en hög produktivitet även med mindre mängder antibiotika. Den svenska produktiviteten när det gäller svin är jämförbar med den amerikanska, trots att vi i Sverige använder 15 procent av antibiotikan i jordbruket, och motsvarande siffra i USA är 70 %. En anledning till att vi klarar detta är att djurtätheten är låg, och att djuren inte flyttas runt under levnaden. Annars finns det en risk för smittspridning.
I Sverige har man hittat ESBL-bildande, antibiotikaresistenta bakterier hos kycklingar. ESBL är en grupp av enzymer som gör att de bakterier som producerar dem blir resistenta mot flera former av antibiotika. Dessa bakterier har troligen kommit till Sverige med kycklingar som importerats för avel.
Att förebygga antibiotikaresistens är inte bara ett ansvar för jordbruket. Här finns en lista med flera goda råd för att inte bidra till ökad resistens. Om all antibiotika, som vi under lång tid har tagit för given, blir verkningslös kommer stora delar av de ingrepp som görs i sjukvården idag att försvinna. Det gäller bl.a. organtransplantationer, och många andra typer av operationer. På vissa områden kommer sjukvården att tvingas tillbaka till den nivå den hade för 100 år sedan.