Utfodringsanläggning

• Det finns mögel-, jästsvampar och bakterier i alla fodermedel.
• Mikroberna växer till olika bra beroende på fodrets sammansättning, temperatur och tid mellan blandning och utfodring.
• Dålig hygienisk kvalitet kan orsaka sämre aptit och lägre foderutbyte samt omlöp, grisningsfeber och/eller diarré.
• Det måste finnas en rutin för kontroller av råvaror, behållare och foderanläggning.
• Rengöringsrutiner för hela foderhanteringskedjan är ett måste.
• Beroende av råvaror och foder ska inblanding av syra i blötfoder övervägas.
• Första åtgärden vid störning är att rengöra från det ställe problem uppstått och framåt i foderkejdan.
• Fodrets hygieniska kvalitet kan ge mindre tydliga störningar men som har stor ekonomisk betydelse.
• Nogrann produktionsuppföljning och förebyggande åtgärder är alltid en en god investering.

• Risken är stor att rent lysin försvinner i samband med kontinuerlig spontan fermentering/stöpning.
• I denna studie medförde styrd fermentering inga förluster av rent lysin.
• Den styrda fermenteringen måste startas om regelbundet på grund av fodervägran hos grisarna.
• För att styrd fermentering ska fungera under praktiska förhållanden är tillgång till en med mölksyraproducerade bakterie ympad foderråvara att rekommendera (t.ex. ympad potatisrestprodukt från livsmedeltillverkning).
• Stöpning av foder eller foderråvaror, för att öka smältbarheten av fosfor, bör ske omgångsvis alternativt i en surgjord blöt foderråvara med ca pH 4.

Författare: Jos Botermans, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU & Barbro Mattsson, Svenska Pig, Skara.

* Speciellt höga krav på blötfoderanläggningens doseringsnoggrannhet ska ställas vid utfodring av digivande suggor och nyavvanda grisar. 
* Restmängder i blandarkar och foder i foderslingor kan orsaka att grisar inte får det foder som avses. 
* Alla krav på anläggningens funktion och noggrannhet ska finnas preciserad i köpeavtalet. 
* För att säkerställa en blötfoderanläggnings doseringsnoggrannhet är det viktigt att en utfodringskontroll utförs.