Suggor

• Utan råmjölk överlever inte spädgrisar.
• Spädgrisar behöver dia råmjölk i minst 6 timmar för tillräckligt antikroppsintag,  men minst 12 timmar från egen sugga för cellulär immunitet.
• Kullutjämna först 12 timmar efter födsel.
• I stora kullar kan de förstfödda och största grisarna flyttas bort från juvret i 1-2 timmar för att ge plats till de sistfödda och lätta grisarna. Placera grisarna i en back/korg/låda bredvid värmekällan. Tänk på att inte ställa grisarna direkt under värmelampan.
• Behåll minst 8 diande grisar hos suggan för stimulans av juvret.
• Låt smågrishörnan vara öppen för grisar som diar. Det minskar risken för klämning och trampskador.
• Kontrollera alltid hur många fungerande spenar suggan har innan kullutjämning påbörjas.
• En spene som inte blir använd sinar efter 48 timmar.

• Det finns mögel-, jästsvampar och bakterier i alla fodermedel.
• Mikroberna växer till olika bra beroende på fodrets sammansättning, temperatur och tid mellan blandning och utfodring.
• Dålig hygienisk kvalitet kan orsaka sämre aptit och lägre foderutbyte samt omlöp, grisningsfeber och/eller diarré.
• Det måste finnas en rutin för kontroller av råvaror, behållare och foderanläggning.
• Rengöringsrutiner för hela foderhanteringskedjan är ett måste.
• Beroende av råvaror och foder ska inblanding av syra i blötfoder övervägas.
• Första åtgärden vid störning är att rengöra från det ställe problem uppstått och framåt i foderkejdan.
• Fodrets hygieniska kvalitet kan ge mindre tydliga störningar men som har stor ekonomisk betydelse.
• Nogrann produktionsuppföljning och förebyggande åtgärder är alltid en en god investering.

Årligen slås hälften av Sveriges ca 140 000-150 000 suggor ut och ersätts med ca 75 000 gyltor. Många utslagna suggor är unga och har ännu inte hunnit bli lönsamma i besättningen vid tiden för utslagning. Därför är det en viktig fråga för grisnäringen hur gyltor ska födas upp för att bli hållbara suggor med en bra livstidsproduktion. Det finns flera besättningsfaktorer under gyltors uppväxt som påverkar deras framtida produktion och hållbarhet. Hur dessa faktorer inverkar på suggornas prestation har dock studerats i begränsad omfattning.

En omfattande litteraturgenomgång och en inventering i svenska suggbesättningar har gjorts med målsättningen att ta reda på om och hur inhysning, utfodring och rekrytering av gyltor påverkar besättningars produktionsresultat, suggors hållbarhet och utslagningsorsaker. Flera besättningsfaktorer visade sig ha betydelse för nämnda resultatmått.

Praktiska råd för hur gyltor ska födas upp följer i denna rapport. Rekommendationer presenteras i skuggade rutor i rapporten.

Författare:

Lina Hidås, Svenska Pig
Barbro Mattsson, Svenska Pig
Nils Lundeheim, institutionen för husdjursgenetik, SLU
Linda Engblom, institutionen för husdjursgenetik, SLU

• Vid korsning av olika raser förväntas avkommans produktionsnivå bli medeltalet av nivån av de två föräldraraserna, samt korsningseffekten som "grädde på moset".
• Korsningseffekter nedärvs inte till nästa generation, selektion inom renrasavel är däremot bestående. Effektiv renrasavel tillsammans med korsningsavel ger därför högst produktionsnivå.
• Den största ekonomiska vinsten med korsningsavel i bruksbesättningarna erhålls när både suggan och smågrisarna är korsningar.

Författare: Monika Hansson och Nils Lundeheim, Institutionen vid husdjursgenetik, SLU, Uppsala.

I en inledande studie observerades i 16 besättningar att 33 % av suggorna hade någon grad av bogsår sista laktationveckan. Grava skador förekom hos 8,4 % av suggorna. I en utökad studie i 60 besättningar hade 34 % av suggorna någon grad av bogsår under sista laktationsveckan och av dessa var 7,0 % grava. Skillnaden mellan besättningarna i studien beträffande förekomst av bogsår visar att det är möjligt att minska bogsårsförekomsten genom att förbättra inhysning och utfodring.

• Två dagar före beräknad grisning tilldelades försöksmässigt 15 kg halm som engångsgiva.
• Genom att anpassa strålängd i förhållande till spaltgolvets material och dimension dränerades merparten av halmen ut genom spalten under de första dagarna efter grisning.
• I boxar med långa spaltöppningar, 200 mm (gjutjärnsspalt), dränerades engångsgivan med kort eller medellång halm ut alltför snabbt. I sådana boxar bör däför kompletterande halmning utföras efter grisning.
• Strategisk tillförsel av stora mängder halm under grisning och de fyra första levnadsdagarna medförde positiva effekter på spädgrisars klöv- och benhälsa.
• Dödligheten under de 7-10 första levnadsdagarna var högre i kullar i boxar med lång halm.

• I genomsnitt behandlas 10 (2-21)% av grisarna för hälta under de första 7-11 levnadsdagarna.
• Hältorna orsakades i huvudsak av förslitningsskador på sulorna och av klövbölder.
• Klöv- och benhälsan hos spädgrisar kunde förbättras:
  -boxgolvet hade så liten andel betongyta som möjligt
  -dränerande golvet bestod av plast istället för gjutjärn
  -boxhygien var bra
  -suggan var friak kring grisning

Denna rapport är en sammanfattning av en litteraturstudie som gjorts vid Institutionen för husdjurns miljö och hälsa, SLU i Skara. Ett stort antal forskningsrapporter har studerats och sammanställts med syfte att beskriva vad den vetenskapliga litteraturen innehåller om betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning.

* Användning av amsuggor förbättrade tillväxten hos underviktiga avvänjningsgrisar i 3 av 4 besättningar som ingick i denna studie. 
* Fri tillgång på tillskottsfoder under tiden grisarna är hos amsuggan är viktigt för att grisarna ska kunna växa maximalt. 
* Använd friska suggor som varit goda mödrar! 
* Övervaka första mötet mellan amsugga och smågrisar. Amsuggan kan vara aggressiv mot de nya grisarna.