Smågris

• Utan råmjölk överlever inte spädgrisar.
• Spädgrisar behöver dia råmjölk i minst 6 timmar för tillräckligt antikroppsintag,  men minst 12 timmar från egen sugga för cellulär immunitet.
• Kullutjämna först 12 timmar efter födsel.
• I stora kullar kan de förstfödda och största grisarna flyttas bort från juvret i 1-2 timmar för att ge plats till de sistfödda och lätta grisarna. Placera grisarna i en back/korg/låda bredvid värmekällan. Tänk på att inte ställa grisarna direkt under värmelampan.
• Behåll minst 8 diande grisar hos suggan för stimulans av juvret.
• Låt smågrishörnan vara öppen för grisar som diar. Det minskar risken för klämning och trampskador.
• Kontrollera alltid hur många fungerande spenar suggan har innan kullutjämning påbörjas.
• En spene som inte blir använd sinar efter 48 timmar.

• Det finns mögel-, jästsvampar och bakterier i alla fodermedel.
• Mikroberna växer till olika bra beroende på fodrets sammansättning, temperatur och tid mellan blandning och utfodring.
• Dålig hygienisk kvalitet kan orsaka sämre aptit och lägre foderutbyte samt omlöp, grisningsfeber och/eller diarré.
• Det måste finnas en rutin för kontroller av råvaror, behållare och foderanläggning.
• Rengöringsrutiner för hela foderhanteringskedjan är ett måste.
• Beroende av råvaror och foder ska inblanding av syra i blötfoder övervägas.
• Första åtgärden vid störning är att rengöra från det ställe problem uppstått och framåt i foderkejdan.
• Fodrets hygieniska kvalitet kan ge mindre tydliga störningar men som har stor ekonomisk betydelse.
• Nogrann produktionsuppföljning och förebyggande åtgärder är alltid en en god investering.

Grisar med låg födelsevikt hade sämre förutsättningar att överleva

• Stora kullar gav större variation i vikt inom kull

• Underviktiga grisar vid födelse behövde fler dagar till slaktmognad, de startade

vid en lägre vikt och kom inte i kapp de tyngre grisarna vid avvänjning

• Den ekonomiska jämförelsen visade att underviktiga smågrisar knappt var lönsamma i smågrisproduktionen men däremot lönsamma i slaktgrisproduktionen

• Ekologisk smågrisproduktion var produktionstekniskt svår med stor variation i produktivitet mellan företagen
• Jämfört med LRF Konsults efterkalkyl för konventionell slaktgrisproduktion hade ekologisk slaktgrisprodutkion bättre lönsamhet
• Potential för förbättringar finns både för utveckling av nya stallsystem och av ny teknik
• Kostnader för arbete, foder, energi och maskiner var högre i ekologisk produktion jämfört med konventionell produktion
• Företagarna upplevde en osäkerhet beträffande avsättning för ekologiskt griskött vilket bromsade viljan att investera

Författare: Anna Johansson LRF Konsult, Robert Paulsson LRF Konsult & Barbro Mattsson Svenska Pig AB.

• Två dagar före beräknad grisning tilldelades försöksmässigt 15 kg halm som engångsgiva.
• Genom att anpassa strålängd i förhållande till spaltgolvets material och dimension dränerades merparten av halmen ut genom spalten under de första dagarna efter grisning.
• I boxar med långa spaltöppningar, 200 mm (gjutjärnsspalt), dränerades engångsgivan med kort eller medellång halm ut alltför snabbt. I sådana boxar bör däför kompletterande halmning utföras efter grisning.
• Strategisk tillförsel av stora mängder halm under grisning och de fyra första levnadsdagarna medförde positiva effekter på spädgrisars klöv- och benhälsa.
• Dödligheten under de 7-10 första levnadsdagarna var högre i kullar i boxar med lång halm.

• I genomsnitt behandlas 10 (2-21)% av grisarna för hälta under de första 7-11 levnadsdagarna.
• Hältorna orsakades i huvudsak av förslitningsskador på sulorna och av klövbölder.
• Klöv- och benhälsan hos spädgrisar kunde förbättras:
  -boxgolvet hade så liten andel betongyta som möjligt
  -dränerande golvet bestod av plast istället för gjutjärn
  -boxhygien var bra
  -suggan var friak kring grisning

I rapporten finns beskrivet erfarenheter och krav vid planering av stallar för tillväxtgrisar.

Denna rapport är en sammanfattning av en litteraturstudie som gjorts vid Institutionen för husdjurns miljö och hälsa, SLU i Skara. Ett stort antal forskningsrapporter har studerats och sammanställts med syfte att beskriva vad den vetenskapliga litteraturen innehåller om betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning.

• Tillväxtstallar ska högtryckstvättas inför varje omgångsbyte
• Blötläggning ska ske direkt efter det att grisarna lämnat stallet
• Efter högtryckstvätt ska ingen synlig gödsel finnas kvar någonstans i stallet

• Under tomperioden skall stallet tillföras erforderlig mängd tillskottsvärme samt ventileras på rätt sätt (miniventilation, mer än 20 oC, mindre än 60% rel.fuktighet)

•  En tomtid om minst 5–7 dagar bör eftersträvas

• Om tomtiden av olika skäl är kortare och/eller om diarreproblem föreligger hos avvänjnings- eller tillväxtgrisar bör tillväxtstallet dessutom desinficeras

•  Desinfektion skall göras efter högtryckstvätt med rätt medel i rätt dos

•  Lämpligaste medel är s.k. kvartenära ammoniumföreningar, vilka har god effekt mot bakterier som framkallar avvänjningsdiarre och sådana bakterier som ger diarre senare under tillväxtperioden

Avvänjningsgrisar hamnar lätt i negativ energibalans med köldstress och avvänjningsdiarre som följd. Vid underhållsutfodring, 2,6 MJ/dag, är 10 kg´s grisar på ströad liggyta i termiska balans vid ca 24 grader stalltemperatur. Vid lägre foderintag ökar värmebehovet till ca 30 grader.
Avvänjningsgrisens värmebehov kan tillgodoses genom att värma upp hela stallet eller genom smågrisgömmor eller hyddor.

Syftet med arbetet var att dokumentera erfarenheter av olika grisningsboxar avsedda för grisning och digivning samt att studera vilka detaljer i en grisningsbox som har betydlese för produktionsresultatet. Materialet till undersökningen samlades in vid gårdsbesök hos 32 smågrisproducenter.

* Användning av amsuggor förbättrade tillväxten hos underviktiga avvänjningsgrisar i 3 av 4 besättningar som ingick i denna studie. 
* Fri tillgång på tillskottsfoder under tiden grisarna är hos amsuggan är viktigt för att grisarna ska kunna växa maximalt. 
* Använd friska suggor som varit goda mödrar! 
* Övervaka första mötet mellan amsugga och smågrisar. Amsuggan kan vara aggressiv mot de nya grisarna.

Hög genomsnittlig medelvikt vid avvänjning är en grundförutsättning för en lyckad avvänjning. 
* Vid samma ålder betydde 1 kg högre avvänjningsvikt 15 gram/dag ökad tillväxthastighet efter avvänjning. 
* Vid samma avvänjningsvikt hade åldern (22-35 dagar) ingen betydelse för den dagliga tillväxthastigheten efter avvänjning. 
* Koncentrera betäckningarna för att inte få kullar yngre än 28 dagar vid avvänjning. 
* Utrymme för amsuggor måste finnas för att lätta, ej avvänjningsbara grisar ska kunna dia längre och för att klara lagkravet att inte avvänja tidigare än 28 dagars ålder. 
* Använd de speciella avvänjningfoder som finns, utfodra ofta och styr fodertilldelningen. 
* Mycket god närmiljö krävs. Det ska vara rent, torrt, dragfritt och varmt. 
* Det krävs tid för tillsyn och ett gott djuröga för att snabbt kunna sätta in åtgärder om grisarna blir sjuka.

Transport av grisar på avvänjningsdagen vid 5 veckors ålder, påverkade inte tillväxthastigheten under de två efterföljande veckorna jämfört med om de inte transporterades. 

* Transport av grisar vid 10 veckors ålder resulterade i en tillväxtdepression under de två efterföljande veckorna. 
* Inga signifikanta negativa hälsomässiga effekter kunde ses av transport på avvänjningsdagen. 
* Studien genomfördes under gynnsamma väderleksbetingelser, med tämligen korta transporttider, noggrann skötsel i uppvärmda stallar och med strikta mellangårdsavtal med en säljare och en köpare.

Injektion med järn kompletterad med uppföljning med Soft Iron provades senare vidare i tre besättningar. En inledande injektion med 200 mg järn kompletterad med Soft Iron gav blodvärden jämförbara med dubbla 200 mg injektioner. En halvering av den inledande injektionen gav betydligt lägre men dock tillräckliga värden i två av de tre besättningar. Systemet fungerar bra om torven tilldelas på en plats som är avgränsad från den ströade delen av boxen, så att torven inte torkar eller kan kommas åt av suggan.

Nyfödda grisar kan ibland inte få sitt näringsbehov tillgodosett. PropigG är ett råmjölks-tillskott avsett för svagfödda och underviktiga smågrisar. PIG valde att studera dess effekter på smågrisdödligheten och den dagliga tillväxten under diperioden. I stora kullar med låg födelsevikt gav spädgrisar som fått PropigG högre avvänjningsvikter än övriga, men någon skillnad i dödlighet kunde inte säkerställas. PropigG kan däremot inte rekommenderas för generellt bruk som resultat av proven.

Järnbehandlingar studeras vidare i ännu ett PIG-projekt, där preparaten Bioferro och SoftIron provades på diande smågrisar. Grisar i 15 kullar tilldelades torv med tillsats av de båda preparaten - torven är begärlig för smågrisarna, och ger bra förutsättningar för frivilligt intag. Inget av preparaten visade sig tillräckliga som enda järnbehandling - blodbrist kunde konstateras hos upp till 18 % av de grisar som fått SoftIron, och hos hela 85 % av de som fått Bioferro. Båda preparaten fungerade dock bra som uppföljning till en första järninjektion.

En PIG-studie av förekomsten av ledinflammationer konstaterade att 75% av fallen inträffar under de första 2 levnadsveckorna. Djurägarnas förmåga att upptäcka inflammationer varierade stort. Inga säkra sjukdomsprovocerande faktorer kunde påvisas i studien. En enkel åtgärd är att köra upp grisarna då och då för att upptäcka inaktivitet, som ofta är ett tecken på ledinflammationer.

God boxhygien har stor betydelse för att förhindra utvecklingen av tarmsjukdomar hos smågrisar. Öppna gödselrännor är vanligt förekommande, men idag byggs nästan samtliga boxar med dränerande golv av plast eller betong, som förhindrar kontakt med urin och gödsel både inom kullen och från andra kullar. PIG har jämfört skillnaderna mellan de olika systemen i två olika besättningar som hade både boxar med öppna gödselrännor och dränerande golv. Resultaten visar tydliga fördelar med dränerande golv: De grisar som föddes upp på detta sätt var tyngre vid av-vänjning och vid 9 veckors ålder, och uppvisade en lägre dödlighet.

Bakteriefloran på boxgolvet borde kunna ha betydelse för uppkomsten av ledinflammationer, som orsakas av streptokocker. Ett plastat golv torkar betydligt snabbare än ett poröst betonggolv och ger bakterierna olika livsförutsättningar. PIG studerade skillnaderna i 29 besättningar med mer än 100 suggor och omgångsgrisning. Något färre fall av led-inflammationer kunde konstateras i boxarna med plastade golv, men skillnaderna kunde inte med säkerhet hänföras till golvmaterialet. Att plastbehandla boxgolvet i syfte att just förebygga ledinflammationer kan därför inte rekommenderas.

Ledinflammationer, som orsakas av streptokockbakterier, drabbar mellan 5 och 20 % av diande smågrisar i vissa besättningar. Från bl a humanmedicinen vet man att en överdosering av järn - som ges till smågrisarna för att förhindra blodbrist - kan provocera ledinflam-mationer, varför PIG genomförde en studie för att finna en optimal järndosering. Resultaten visar att de smågrisar som injicerats med järn först på femte levnadsdagen utvecklade avsevärt färre ledinflammationer, medan senare injektion än så kan orsaka blodbrist. Enbart alter-nativa järntillskott gav inte tillräcklig effekt.

PIG har kartlagt 332 smågrisproducerande besättningar inom Scan Farmek som arbetar med produktionsstyrningssystemet Rasp. Syftet var att ge ett underlag för framtida tester och statistiska beräkningar tillsammans med Raspdatabasen. Beskrivningarna ger också goda förutsättningar att finna besättningar med just de förutsättningar som krävs för kommande PIG-studier. Stora variationer i metoder och resultat kunde konstateras – ingen enskild uppfödningsmetod omfattade mer än 10% av de undersökta besättningarna.

I Sverige används ofta samma foder från avvänjning till förmedling. Detta är inte optimalt med hänsyn till grisarnas näringsbehov i olika åldrar. Utomlands används ofta mjölkprodukter i smågrisfoder p g a dessas goda egenskaper beträffande både näringsinnehåll och smaklighet för grisarna. PIG undersökte därför effekterna av att tillsätta Borcilac – ett vasslepulver med surgörande komponenter. Resultaten från tre provbesättningar visade att 12,5 % Borcilactillsats i konventionellt smågrisfoder ökade tillväxten under de två första veckorna efter avvänjningen med mellan 50 och 100 g per dag, medan en allmän höjning av fodrets energiinnehåll gav ytterligare förbättringar under de följande 2 veckorna i en av besättningarna. Inga effekter på dödligheten kunde konstateras, men foder med 12,5% Borcilac gav ett mervärde på 0,3-0,6 kr/kg foder under provperioden.test