Slaktgris

• Det finns mögel-, jästsvampar och bakterier i alla fodermedel.
• Mikroberna växer till olika bra beroende på fodrets sammansättning, temperatur och tid mellan blandning och utfodring.
• Dålig hygienisk kvalitet kan orsaka sämre aptit och lägre foderutbyte samt omlöp, grisningsfeber och/eller diarré.
• Det måste finnas en rutin för kontroller av råvaror, behållare och foderanläggning.
• Rengöringsrutiner för hela foderhanteringskedjan är ett måste.
• Beroende av råvaror och foder ska inblanding av syra i blötfoder övervägas.
• Första åtgärden vid störning är att rengöra från det ställe problem uppstått och framåt i foderkejdan.
• Fodrets hygieniska kvalitet kan ge mindre tydliga störningar men som har stor ekonomisk betydelse.
• Nogrann produktionsuppföljning och förebyggande åtgärder är alltid en en god investering.

Grisar med låg födelsevikt hade sämre förutsättningar att överleva

• Stora kullar gav större variation i vikt inom kull

• Underviktiga grisar vid födelse behövde fler dagar till slaktmognad, de startade

vid en lägre vikt och kom inte i kapp de tyngre grisarna vid avvänjning

• Den ekonomiska jämförelsen visade att underviktiga smågrisar knappt var lönsamma i smågrisproduktionen men däremot lönsamma i slaktgrisproduktionen

Elförbrukning för ventilationen är den enskilt största energikostnaden i slaktgrisproduktionen. Energiåtgången för ventilation varierar mycket mellan besättningar. Ej rengjorda ventilationsfläktar kan ha 10 % högre energiåtgång än motsvarande rengjorda fläktar. En separat elmätare för ventilationen kan vara en första åtgärd i syfte att minska energikostnader för ventilationsfläktarna. Inkludera alltid utbildning, inställning och intrimning av ventilationen i offertförfrågan vid investeringar.

• Ekologisk smågrisproduktion var produktionstekniskt svår med stor variation i produktivitet mellan företagen
• Jämfört med LRF Konsults efterkalkyl för konventionell slaktgrisproduktion hade ekologisk slaktgrisprodutkion bättre lönsamhet
• Potential för förbättringar finns både för utveckling av nya stallsystem och av ny teknik
• Kostnader för arbete, foder, energi och maskiner var högre i ekologisk produktion jämfört med konventionell produktion
• Företagarna upplevde en osäkerhet beträffande avsättning för ekologiskt griskött vilket bromsade viljan att investera

Författare: Anna Johansson LRF Konsult, Robert Paulsson LRF Konsult & Barbro Mattsson Svenska Pig AB.

I rapporten redovisas en jämförelse av produktionsresultat och köttkvalitet mellan faderraserna Hampshire som är homozygot bärare av RN-genen (Quality Genetics) och Duroc (DanAvl).

Studien visar stora skillnader i slaktintäkt per gris mellan besättningarna, oberoende av vilka hjälpmedel som användes för att välja ut grisar till slakt. Det framgår också att det är oekonomiskt att leverera lätta grisar, speciellt då minskningen i klassningsresultat inom besättning inte väger lika tungt i kronor per slaktad gris som den högre vikten gör. Korta intervall i slaktgrisstallar kräver tunga smågrisar vid insättning och grisar med god hälsa för att nå önskade höga slaktvikter inom den tid som finns tillgänglig.

* I denna studie motsvarade utfodring efter aptit SLU-normen fram till ca 60 kg.
* Högre fodertilldelning än SLU-normen efter 60 kg, drygt 36 MJ/dag, gav positivt resultat för tillväxthastigheten och endast marginell försämring av klassningen.
* SLU-normen är en väl fungerande utfodringsnorm under förutsättning att utfodring sker efter grisarnas viktsutveckling.
* Slutgivan 34,1 MJ/dag kan ge svårigheter för mindre grisar att konkurrera om foder och öka viktspridningen inom box.
* De minsta grisarna vid insättning bör sorteras tillsammans i egna boxar för att få en chans att nå bra slaktvikter.
* Tillväxthastigheten hos slaktsvin är beroende av grisarnas dagliga energiintag och foderutnyttjande samt av insättningsvikt och spridning i vikt inom box.
* Ett bra foderutnyttjande är resultatet av bra stallmiljö, friska grisar och bra skötsel.
* I denna studie krävdes en boxmedelvikt vid 10 veckor på drygt 90 kg för att grisarna skulle nå en slaktvikt på 84-85 kg.

* Resultaten visar att SLU-normen fortfarande är den utfodringsnorm som kan rekommenderas till dagens slaktsvin. 
* Grisarna kunde konsumera mer foder under i stort sett hela uppfödningen än vad SLU-normen anger men det ekonomiskt utfallet förbättrades inte. 
* En högre fodernorm (SLU-norm + 10%) medförde bättre tillväxt och därmed snabbare omloppshastighet men detta kunde inte kompensera den högre foderkostnaden. 
* En lägre fodernorm (SLU-norm – 10%) gav färre kilo producerat kött, vilket bidrog till ett sämre ekonomiskt utfall trots högre avräkningspris per kilo.

Hur mycket bättre har svenska slaktsvinsproducenter blivit under 90-talet? Detta undersökte Pig Projektet i en studie med 207 besättningar som använt RASP för resultatuppföljning under åren 1991 till 1997. Resultatet visade att tillväxthastigheten ökat 31 gram/ dag och att foderåtgången minskat med 1,7 MJ/ kg tillväxt. Samtidigt har köttprocenten ökat med 1,6%. Förbättringen i tillväxt är lika stor som den säsongsmässiga skillnaden i tillväxt vilket tyder på att stallmiljö och skötsel har stor inverkan på tillväxten. De förbättringar som kunde avläsas är det sammanlagda resultatet av ett antal åtgärder så som avel, miljö, skötsel, foder och rådgivning.

Luftvägsinfektioner sprids under slaktsvinsperioden inom och / eller mellan omgångar i olika åldrar. Sektionering begränsar smittöverföring men smitta kan ändå spridas via extern tilluft via ventilationssystem. Målsättningen med denna Pig studie var att studera hur dagens förmedlings- och sektioneringsmodeller inverkar på luftvägsinfektioner hos slaktsvin. Resultaten från försöket visade att anmärkningar för SEP och brösthinneinflammationer var lägst i de besättningar som rekryterade grisar från en besättning och endast hade en omgång slaktsvin per stall. Det fanns ingen skillnad i sjukdomsanmärkningar mellan slaktsvinsbesättningar som rekryterade smågrisar från mer än en besättning till stallar med en enda avdelning och slaktsvinsbesättningar som rekryterade smågrisar från en besättning till stallar med flera avdelningar. Totalt sett innebar sektionering alltid en lägre frekvens lunganmärkningar även om förekomsten av SEP inte kunde säkerställas statistiskt.