Management

• Utan råmjölk överlever inte spädgrisar.
• Spädgrisar behöver dia råmjölk i minst 6 timmar för tillräckligt antikroppsintag,  men minst 12 timmar från egen sugga för cellulär immunitet.
• Kullutjämna först 12 timmar efter födsel.
• I stora kullar kan de förstfödda och största grisarna flyttas bort från juvret i 1-2 timmar för att ge plats till de sistfödda och lätta grisarna. Placera grisarna i en back/korg/låda bredvid värmekällan. Tänk på att inte ställa grisarna direkt under värmelampan.
• Behåll minst 8 diande grisar hos suggan för stimulans av juvret.
• Låt smågrishörnan vara öppen för grisar som diar. Det minskar risken för klämning och trampskador.
• Kontrollera alltid hur många fungerande spenar suggan har innan kullutjämning påbörjas.
• En spene som inte blir använd sinar efter 48 timmar.

• Det finns mögel-, jästsvampar och bakterier i alla fodermedel.
• Mikroberna växer till olika bra beroende på fodrets sammansättning, temperatur och tid mellan blandning och utfodring.
• Dålig hygienisk kvalitet kan orsaka sämre aptit och lägre foderutbyte samt omlöp, grisningsfeber och/eller diarré.
• Det måste finnas en rutin för kontroller av råvaror, behållare och foderanläggning.
• Rengöringsrutiner för hela foderhanteringskedjan är ett måste.
• Beroende av råvaror och foder ska inblanding av syra i blötfoder övervägas.
• Första åtgärden vid störning är att rengöra från det ställe problem uppstått och framåt i foderkejdan.
• Fodrets hygieniska kvalitet kan ge mindre tydliga störningar men som har stor ekonomisk betydelse.
• Nogrann produktionsuppföljning och förebyggande åtgärder är alltid en en god investering.

Grisar med låg födelsevikt hade sämre förutsättningar att överleva

• Stora kullar gav större variation i vikt inom kull

• Underviktiga grisar vid födelse behövde fler dagar till slaktmognad, de startade

vid en lägre vikt och kom inte i kapp de tyngre grisarna vid avvänjning

• Den ekonomiska jämförelsen visade att underviktiga smågrisar knappt var lönsamma i smågrisproduktionen men däremot lönsamma i slaktgrisproduktionen

Tiden för tanke till handling var ungefär 2 år.

• Gör många studiebesök under planeringsstadiet och diskutera med flera.

• Byggkonsulten var en viktig nyckelperson i planeringsstadiet.

• Totalkostnad för att producera uppgavs, av dem som byggde för smågrisproduktion, vara överordnad investeringskostnaden. Det får alltså kosta att bygga bara det fungerar väl sedan.

• Pruta aldrig på funktionen.

• För dagbok och dokumentera alla muntliga överenskommelser och övriga noteringar efter telefonsamtal.

• Inköpta hondjur uppfyllde inte förväntningarna.

Författare: Annika Bergman, Agromind AB och Barbro Mattsson, Svenska Pig

• Ekologisk smågrisproduktion var produktionstekniskt svår med stor variation i produktivitet mellan företagen
• Jämfört med LRF Konsults efterkalkyl för konventionell slaktgrisproduktion hade ekologisk slaktgrisprodutkion bättre lönsamhet
• Potential för förbättringar finns både för utveckling av nya stallsystem och av ny teknik
• Kostnader för arbete, foder, energi och maskiner var högre i ekologisk produktion jämfört med konventionell produktion
• Företagarna upplevde en osäkerhet beträffande avsättning för ekologiskt griskött vilket bromsade viljan att investera

Författare: Anna Johansson LRF Konsult, Robert Paulsson LRF Konsult & Barbro Mattsson Svenska Pig AB.

Årligen slås hälften av Sveriges ca 140 000-150 000 suggor ut och ersätts med ca 75 000 gyltor. Många utslagna suggor är unga och har ännu inte hunnit bli lönsamma i besättningen vid tiden för utslagning. Därför är det en viktig fråga för grisnäringen hur gyltor ska födas upp för att bli hållbara suggor med en bra livstidsproduktion. Det finns flera besättningsfaktorer under gyltors uppväxt som påverkar deras framtida produktion och hållbarhet. Hur dessa faktorer inverkar på suggornas prestation har dock studerats i begränsad omfattning.

En omfattande litteraturgenomgång och en inventering i svenska suggbesättningar har gjorts med målsättningen att ta reda på om och hur inhysning, utfodring och rekrytering av gyltor påverkar besättningars produktionsresultat, suggors hållbarhet och utslagningsorsaker. Flera besättningsfaktorer visade sig ha betydelse för nämnda resultatmått.

Praktiska råd för hur gyltor ska födas upp följer i denna rapport. Rekommendationer presenteras i skuggade rutor i rapporten.

Författare:

Lina Hidås, Svenska Pig
Barbro Mattsson, Svenska Pig
Nils Lundeheim, institutionen för husdjursgenetik, SLU
Linda Engblom, institutionen för husdjursgenetik, SLU

• Vid korsning av olika raser förväntas avkommans produktionsnivå bli medeltalet av nivån av de två föräldraraserna, samt korsningseffekten som "grädde på moset".
• Korsningseffekter nedärvs inte till nästa generation, selektion inom renrasavel är däremot bestående. Effektiv renrasavel tillsammans med korsningsavel ger därför högst produktionsnivå.
• Den största ekonomiska vinsten med korsningsavel i bruksbesättningarna erhålls när både suggan och smågrisarna är korsningar.

Författare: Monika Hansson och Nils Lundeheim, Institutionen vid husdjursgenetik, SLU, Uppsala.

• Tillväxtstallar ska högtryckstvättas inför varje omgångsbyte
• Blötläggning ska ske direkt efter det att grisarna lämnat stallet
• Efter högtryckstvätt ska ingen synlig gödsel finnas kvar någonstans i stallet

• Under tomperioden skall stallet tillföras erforderlig mängd tillskottsvärme samt ventileras på rätt sätt (miniventilation, mer än 20 oC, mindre än 60% rel.fuktighet)

•  En tomtid om minst 5–7 dagar bör eftersträvas

• Om tomtiden av olika skäl är kortare och/eller om diarreproblem föreligger hos avvänjnings- eller tillväxtgrisar bör tillväxtstallet dessutom desinficeras

•  Desinfektion skall göras efter högtryckstvätt med rätt medel i rätt dos

•  Lämpligaste medel är s.k. kvartenära ammoniumföreningar, vilka har god effekt mot bakterier som framkallar avvänjningsdiarre och sådana bakterier som ger diarre senare under tillväxtperioden

Det tar totalt drygt 53 minuter att producera en gris i integrerad produktion enligt resultaten från den arbetstidsstudie som Pig genomfört i 39 besättningar. Spridningen mellan besättningar var däremot stor, allt från 30 till 109 minuter.
De mest tidskrävande arbetsmomenten var daglig utgödsling och halmning som tog ca 30 % av arbetstiden i både smågris- och slaktgrisproduktionen.

Hur mycket bättre har svenska slaktsvinsproducenter blivit under 90-talet? Detta undersökte Pig Projektet i en studie med 207 besättningar som använt RASP för resultatuppföljning under åren 1991 till 1997. Resultatet visade att tillväxthastigheten ökat 31 gram/ dag och att foderåtgången minskat med 1,7 MJ/ kg tillväxt. Samtidigt har köttprocenten ökat med 1,6%. Förbättringen i tillväxt är lika stor som den säsongsmässiga skillnaden i tillväxt vilket tyder på att stallmiljö och skötsel har stor inverkan på tillväxten. De förbättringar som kunde avläsas är det sammanlagda resultatet av ett antal åtgärder så som avel, miljö, skötsel, foder och rådgivning.

PIG har kartlagt 332 smågrisproducerande besättningar inom Scan Farmek som arbetar med produktionsstyrningssystemet Rasp. Syftet var att ge ett underlag för framtida tester och statistiska beräkningar tillsammans med Raspdatabasen. Beskrivningarna ger också goda förutsättningar att finna besättningar med just de förutsättningar som krävs för kommande PIG-studier. Stora variationer i metoder och resultat kunde konstateras – ingen enskild uppfödningsmetod omfattade mer än 10% av de undersökta besättningarna.