Hälsa

• Det finns mögel-, jästsvampar och bakterier i alla fodermedel.
• Mikroberna växer till olika bra beroende på fodrets sammansättning, temperatur och tid mellan blandning och utfodring.
• Dålig hygienisk kvalitet kan orsaka sämre aptit och lägre foderutbyte samt omlöp, grisningsfeber och/eller diarré.
• Det måste finnas en rutin för kontroller av råvaror, behållare och foderanläggning.
• Rengöringsrutiner för hela foderhanteringskedjan är ett måste.
• Beroende av råvaror och foder ska inblanding av syra i blötfoder övervägas.
• Första åtgärden vid störning är att rengöra från det ställe problem uppstått och framåt i foderkejdan.
• Fodrets hygieniska kvalitet kan ge mindre tydliga störningar men som har stor ekonomisk betydelse.
• Nogrann produktionsuppföljning och förebyggande åtgärder är alltid en en god investering.

I en inledande studie observerades i 16 besättningar att 33 % av suggorna hade någon grad av bogsår sista laktationveckan. Grava skador förekom hos 8,4 % av suggorna. I en utökad studie i 60 besättningar hade 34 % av suggorna någon grad av bogsår under sista laktationsveckan och av dessa var 7,0 % grava. Skillnaden mellan besättningarna i studien beträffande förekomst av bogsår visar att det är möjligt att minska bogsårsförekomsten genom att förbättra inhysning och utfodring.

• Två dagar före beräknad grisning tilldelades försöksmässigt 15 kg halm som engångsgiva.
• Genom att anpassa strålängd i förhållande till spaltgolvets material och dimension dränerades merparten av halmen ut genom spalten under de första dagarna efter grisning.
• I boxar med långa spaltöppningar, 200 mm (gjutjärnsspalt), dränerades engångsgivan med kort eller medellång halm ut alltför snabbt. I sådana boxar bör däför kompletterande halmning utföras efter grisning.
• Strategisk tillförsel av stora mängder halm under grisning och de fyra första levnadsdagarna medförde positiva effekter på spädgrisars klöv- och benhälsa.
• Dödligheten under de 7-10 första levnadsdagarna var högre i kullar i boxar med lång halm.

• I genomsnitt behandlas 10 (2-21)% av grisarna för hälta under de första 7-11 levnadsdagarna.
• Hältorna orsakades i huvudsak av förslitningsskador på sulorna och av klövbölder.
• Klöv- och benhälsan hos spädgrisar kunde förbättras:
  -boxgolvet hade så liten andel betongyta som möjligt
  -dränerande golvet bestod av plast istället för gjutjärn
  -boxhygien var bra
  -suggan var friak kring grisning

• Tillväxtstallar ska högtryckstvättas inför varje omgångsbyte
• Blötläggning ska ske direkt efter det att grisarna lämnat stallet
• Efter högtryckstvätt ska ingen synlig gödsel finnas kvar någonstans i stallet

• Under tomperioden skall stallet tillföras erforderlig mängd tillskottsvärme samt ventileras på rätt sätt (miniventilation, mer än 20 oC, mindre än 60% rel.fuktighet)

•  En tomtid om minst 5–7 dagar bör eftersträvas

• Om tomtiden av olika skäl är kortare och/eller om diarreproblem föreligger hos avvänjnings- eller tillväxtgrisar bör tillväxtstallet dessutom desinficeras

•  Desinfektion skall göras efter högtryckstvätt med rätt medel i rätt dos

•  Lämpligaste medel är s.k. kvartenära ammoniumföreningar, vilka har god effekt mot bakterier som framkallar avvänjningsdiarre och sådana bakterier som ger diarre senare under tillväxtperioden

Luftvägsinfektioner sprids under slaktsvinsperioden inom och / eller mellan omgångar i olika åldrar. Sektionering begränsar smittöverföring men smitta kan ändå spridas via extern tilluft via ventilationssystem. Målsättningen med denna Pig studie var att studera hur dagens förmedlings- och sektioneringsmodeller inverkar på luftvägsinfektioner hos slaktsvin. Resultaten från försöket visade att anmärkningar för SEP och brösthinneinflammationer var lägst i de besättningar som rekryterade grisar från en besättning och endast hade en omgång slaktsvin per stall. Det fanns ingen skillnad i sjukdomsanmärkningar mellan slaktsvinsbesättningar som rekryterade smågrisar från mer än en besättning till stallar med en enda avdelning och slaktsvinsbesättningar som rekryterade smågrisar från en besättning till stallar med flera avdelningar. Totalt sett innebar sektionering alltid en lägre frekvens lunganmärkningar även om förekomsten av SEP inte kunde säkerställas statistiskt.

En PIG-studie av förekomsten av ledinflammationer konstaterade att 75% av fallen inträffar under de första 2 levnadsveckorna. Djurägarnas förmåga att upptäcka inflammationer varierade stort. Inga säkra sjukdomsprovocerande faktorer kunde påvisas i studien. En enkel åtgärd är att köra upp grisarna då och då för att upptäcka inaktivitet, som ofta är ett tecken på ledinflammationer.

God boxhygien har stor betydelse för att förhindra utvecklingen av tarmsjukdomar hos smågrisar. Öppna gödselrännor är vanligt förekommande, men idag byggs nästan samtliga boxar med dränerande golv av plast eller betong, som förhindrar kontakt med urin och gödsel både inom kullen och från andra kullar. PIG har jämfört skillnaderna mellan de olika systemen i två olika besättningar som hade både boxar med öppna gödselrännor och dränerande golv. Resultaten visar tydliga fördelar med dränerande golv: De grisar som föddes upp på detta sätt var tyngre vid av-vänjning och vid 9 veckors ålder, och uppvisade en lägre dödlighet.

Bakteriefloran på boxgolvet borde kunna ha betydelse för uppkomsten av ledinflammationer, som orsakas av streptokocker. Ett plastat golv torkar betydligt snabbare än ett poröst betonggolv och ger bakterierna olika livsförutsättningar. PIG studerade skillnaderna i 29 besättningar med mer än 100 suggor och omgångsgrisning. Något färre fall av led-inflammationer kunde konstateras i boxarna med plastade golv, men skillnaderna kunde inte med säkerhet hänföras till golvmaterialet. Att plastbehandla boxgolvet i syfte att just förebygga ledinflammationer kan därför inte rekommenderas.

Ledinflammationer, som orsakas av streptokockbakterier, drabbar mellan 5 och 20 % av diande smågrisar i vissa besättningar. Från bl a humanmedicinen vet man att en överdosering av järn - som ges till smågrisarna för att förhindra blodbrist - kan provocera ledinflam-mationer, varför PIG genomförde en studie för att finna en optimal järndosering. Resultaten visar att de smågrisar som injicerats med järn först på femte levnadsdagen utvecklade avsevärt färre ledinflammationer, medan senare injektion än så kan orsaka blodbrist. Enbart alter-nativa järntillskott gav inte tillräcklig effekt.

I Sverige används ofta samma foder från avvänjning till förmedling. Detta är inte optimalt med hänsyn till grisarnas näringsbehov i olika åldrar. Utomlands används ofta mjölkprodukter i smågrisfoder p g a dessas goda egenskaper beträffande både näringsinnehåll och smaklighet för grisarna. PIG undersökte därför effekterna av att tillsätta Borcilac – ett vasslepulver med surgörande komponenter. Resultaten från tre provbesättningar visade att 12,5 % Borcilactillsats i konventionellt smågrisfoder ökade tillväxten under de två första veckorna efter avvänjningen med mellan 50 och 100 g per dag, medan en allmän höjning av fodrets energiinnehåll gav ytterligare förbättringar under de följande 2 veckorna i en av besättningarna. Inga effekter på dödligheten kunde konstateras, men foder med 12,5% Borcilac gav ett mervärde på 0,3-0,6 kr/kg foder under provperioden.test