Foder/Diverse/Preparat

• Det finns mögel-, jästsvampar och bakterier i alla fodermedel.
• Mikroberna växer till olika bra beroende på fodrets sammansättning, temperatur och tid mellan blandning och utfodring.
• Dålig hygienisk kvalitet kan orsaka sämre aptit och lägre foderutbyte samt omlöp, grisningsfeber och/eller diarré.
• Det måste finnas en rutin för kontroller av råvaror, behållare och foderanläggning.
• Rengöringsrutiner för hela foderhanteringskedjan är ett måste.
• Beroende av råvaror och foder ska inblanding av syra i blötfoder övervägas.
• Första åtgärden vid störning är att rengöra från det ställe problem uppstått och framåt i foderkejdan.
• Fodrets hygieniska kvalitet kan ge mindre tydliga störningar men som har stor ekonomisk betydelse.
• Nogrann produktionsuppföljning och förebyggande åtgärder är alltid en en god investering.

• Risken är stor att rent lysin försvinner i samband med kontinuerlig spontan fermentering/stöpning.
• I denna studie medförde styrd fermentering inga förluster av rent lysin.
• Den styrda fermenteringen måste startas om regelbundet på grund av fodervägran hos grisarna.
• För att styrd fermentering ska fungera under praktiska förhållanden är tillgång till en med mölksyraproducerade bakterie ympad foderråvara att rekommendera (t.ex. ympad potatisrestprodukt från livsmedeltillverkning).
• Stöpning av foder eller foderråvaror, för att öka smältbarheten av fosfor, bör ske omgångsvis alternativt i en surgjord blöt foderråvara med ca pH 4.

Författare: Jos Botermans, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU & Barbro Mattsson, Svenska Pig, Skara.

Tilldelning av energirikt försöksfoder till gyltor under digivningen gav tyngre smågrisar vid avvänjning. 

* Tilldelning av energirikt försöksfoder till suggor under digivningen gav tyngre smågrisar vid avvänjning, när avvänjning skedde vid 39 dagars ålder eller senare. 

* Det fanns en tendens till att suggor som avvandes sent fick färre födda och levande födda grisar vid nästkommande grisning. Tendensen var tydligast i kontrolledet.

* Tillväxthastigheten var högre i två av tre besättningar när grisarna fick pelleterat smågrisfoder. I den tredje besättningen var det ingen skillnad i tillväxthastighet mellan pellets- och mjölutfodrade grisar. 
* Foderförbrukningen, MJ/kg tillväxt, var högre när smågrisarna fick smågrisfoder tilldeltat smo mjöl jämfört med som pellets. 
* Det var ingen skillnad i andel döda grisar eller antal kullar där någon gris behandlats mot diarré mellan mjöl- och pelletsutfodrade kullar. 
* I besättning A fick grisarna i tre pelletsutfodrade kullar diarré, vilket kan ha orsakats av att grisarna förätit sig på grund av felaktigt inställda automater.

Pig studien visade att grisar uppfödda på mjölkersättning växte lika bra som sina kullsyskon som stannade kvar och diade suggorna förutsatt att boxmiljön var god och mjölkamman hölls ren. För god tillväxt krävdes en miljö med rent, torrt och varmt i boxen samt att det alltid skulle finnas fri tillgång på vatten och tillskottsfoder. God hygien och rätt proportioner mellan vatten och mjölkpulver var viktigt för mjölkammans funktion. Flera olika mjölkpulver testades i försöket med små variationer i sammansättning och pris. Att föda upp en gris på mjölkersättning kostade ungefär 65 kr exklusive kostnaden för mjölkamman. Den viktigaste erfarenheten från detta försöket var att det går att föda upp en gris på mjölkersättning förutsatt att de först fått råmjölk och att de var i god kondition.

Syftet med försöket var att se om tillväxthastighet, foderförbrukning och diarréfrekvens kunde förbättras om jästkultur ingick i fodret till både suggor och smågrisar. Jästkultur innehåller högvärdigt protein och ger enligt tillverkaren mellan 6 - 10% bättre tillväxthastighet hos smågrisar. I detta försöket tenderade tillväxthastigheten vara högre när fodret till suggor och smågrisar innehöll Biosaf men skillnaderna var inte statistiskt säkerställda. Vad som däremot kunde säkerställas var att miljö och skötsel påverkade smågrisarnas tillväxt och hälsa mer i två av tre besättningar än om de tilldelades foder med eller utan Biosaf.

Nyfödda grisar kan ibland inte få sitt näringsbehov tillgodosett. PropigG är ett råmjölks-tillskott avsett för svagfödda och underviktiga smågrisar. PIG valde att studera dess effekter på smågrisdödligheten och den dagliga tillväxten under diperioden. I stora kullar med låg födelsevikt gav spädgrisar som fått PropigG högre avvänjningsvikter än övriga, men någon skillnad i dödlighet kunde inte säkerställas. PropigG kan däremot inte rekommenderas för generellt bruk som resultat av proven.

Järnbehandlingar studeras vidare i ännu ett PIG-projekt, där preparaten Bioferro och SoftIron provades på diande smågrisar. Grisar i 15 kullar tilldelades torv med tillsats av de båda preparaten - torven är begärlig för smågrisarna, och ger bra förutsättningar för frivilligt intag. Inget av preparaten visade sig tillräckliga som enda järnbehandling - blodbrist kunde konstateras hos upp till 18 % av de grisar som fått SoftIron, och hos hela 85 % av de som fått Bioferro. Båda preparaten fungerade dock bra som uppföljning till en första järninjektion.

För att bilda tillräckligt med hemoglobin under de tre första levnadsveckorna behöver smågrisar minst 200 mg järn, medan mjölken bara tillför 15–20 g. Normalt klaras detta med en injektion, men en kontinuerlig tillförsel av en lägre dos borde vara mer skonsam och leda till färre negativa hälsoeffekter. PIG provade därför möjligheten att använda enbart järnlösning i form av SuperFeMAX® i dricksvattnet för att täcka järnbehovet i en grupp om 22 suggor. Grisarna drack tillräckliga mängder första levnadsveckan, men mindre än förväntat därefter. Viktutvecklingen var likvärdig jämfört med kontrollgruppen, medan färre ledinflammationer uppträdde i gruppen som enbart fick SuperFeMAX®. Upp till 10% av dem hade dock hämoglobinvärden under det normala vid både 20 dagars och 6 veckors ålder.

Ledinflammationer, som orsakas av streptokockbakterier, drabbar mellan 5 och 20 % av diande smågrisar i vissa besättningar. Från bl a humanmedicinen vet man att en överdosering av järn - som ges till smågrisarna för att förhindra blodbrist - kan provocera ledinflam-mationer, varför PIG genomförde en studie för att finna en optimal järndosering. Resultaten visar att de smågrisar som injicerats med järn först på femte levnadsdagen utvecklade avsevärt färre ledinflammationer, medan senare injektion än så kan orsaka blodbrist. Enbart alter-nativa järntillskott gav inte tillräcklig effekt.

I Sverige används ofta samma foder från avvänjning till förmedling. Detta är inte optimalt med hänsyn till grisarnas näringsbehov i olika åldrar. Utomlands används ofta mjölkprodukter i smågrisfoder p g a dessas goda egenskaper beträffande både näringsinnehåll och smaklighet för grisarna. PIG undersökte därför effekterna av att tillsätta Borcilac – ett vasslepulver med surgörande komponenter. Resultaten från tre provbesättningar visade att 12,5 % Borcilactillsats i konventionellt smågrisfoder ökade tillväxten under de två första veckorna efter avvänjningen med mellan 50 och 100 g per dag, medan en allmän höjning av fodrets energiinnehåll gav ytterligare förbättringar under de följande 2 veckorna i en av besättningarna. Inga effekter på dödligheten kunde konstateras, men foder med 12,5% Borcilac gav ett mervärde på 0,3-0,6 kr/kg foder under provperioden.test