Byggnation

Elförbrukning för ventilationen är den enskilt största energikostnaden i slaktgrisproduktionen. Energiåtgången för ventilation varierar mycket mellan besättningar. Ej rengjorda ventilationsfläktar kan ha 10 % högre energiåtgång än motsvarande rengjorda fläktar. En separat elmätare för ventilationen kan vara en första åtgärd i syfte att minska energikostnader för ventilationsfläktarna. Inkludera alltid utbildning, inställning och intrimning av ventilationen i offertförfrågan vid investeringar.

Tiden för tanke till handling var ungefär 2 år.

• Gör många studiebesök under planeringsstadiet och diskutera med flera.

• Byggkonsulten var en viktig nyckelperson i planeringsstadiet.

• Totalkostnad för att producera uppgavs, av dem som byggde för smågrisproduktion, vara överordnad investeringskostnaden. Det får alltså kosta att bygga bara det fungerar väl sedan.

• Pruta aldrig på funktionen.

• För dagbok och dokumentera alla muntliga överenskommelser och övriga noteringar efter telefonsamtal.

• Inköpta hondjur uppfyllde inte förväntningarna.

Författare: Annika Bergman, Agromind AB och Barbro Mattsson, Svenska Pig

• Ekologisk smågrisproduktion var produktionstekniskt svår med stor variation i produktivitet mellan företagen
• Jämfört med LRF Konsults efterkalkyl för konventionell slaktgrisproduktion hade ekologisk slaktgrisprodutkion bättre lönsamhet
• Potential för förbättringar finns både för utveckling av nya stallsystem och av ny teknik
• Kostnader för arbete, foder, energi och maskiner var högre i ekologisk produktion jämfört med konventionell produktion
• Företagarna upplevde en osäkerhet beträffande avsättning för ekologiskt griskött vilket bromsade viljan att investera

Författare: Anna Johansson LRF Konsult, Robert Paulsson LRF Konsult & Barbro Mattsson Svenska Pig AB.

I rapporten finns beskrivet erfarenheter och krav vid planering av stallar för tillväxtgrisar.

Denna rapport är en sammanfattning av en litteraturstudie som gjorts vid Institutionen för husdjurns miljö och hälsa, SLU i Skara. Ett stort antal forskningsrapporter har studerats och sammanställts med syfte att beskriva vad den vetenskapliga litteraturen innehåller om betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning.

Syftet med arbetet var att dokumentera erfarenheter av olika grisningsboxar avsedda för grisning och digivning samt att studera vilka detaljer i en grisningsbox som har betydlese för produktionsresultatet. Materialet till undersökningen samlades in vid gårdsbesök hos 32 smågrisproducenter.

Denna studie sammanfattar erfarenheter och resultat från sju satellitbesättningar som bedriver uppfödning av grisar i FTS-boxar (FTS=födelse till slakt).

Fördelar
* Lantbrukarna upplevde det minskade arbetet med flyttning av grisar och tvättning av stallar som en stor fördel med FTS-systemet.
* FTS-boxen är flexibel. Den kan användas till enbart smågrisproduktion eller slaktsvinsproduktion om produktionsförutsättningar ändras.
* Genom att undvika flyttning och omgruppering finns möjlighet att uppnå en hög produktion och en god hälsa hos grisarna.

Nackdelar
* FTS-boxen skall fylla alla de skilda behov som ställs under såväl digivning som tillväxt- och slaktsvinsperiod. Stora krav ställs därmed på boxens utformning, hållbarhet i de enskilda boxdetaljerna samt på ventilation och värme i stallarna.
* Efter som tomma boxar blir outnyttjade under hela uppfödningsperioden tar satellitbesättningarna emot extra antal suggor varje omgång, vilket innebär att inhysning av dessa under grisning och digivning måste lösas på alternativa sätt.

Djupströ i tillväxtboxarna har blivit ett vanligt uppfödningssystem för avvanda smågrisar. PIG genomförde en studie i 12 besättningar för att dokumentera skillnader i produktionsresultat och undersöka faktorer som kunde medföra sådana skillnader. Oisolerade tillväxtstallar gav högre foderåtgång (15 kr/gris) än isolerade stallar, men inga skillnader i tillväxt kunde konstateras. Däremot påverkades tillväxthastigheten av gruppstorleken. Blötutfodring medförde en ökad halmåtgång (9 kg/gris). Besättningarna i studien uppvisade stora variationer sinsemellan, men mest oroande var att endast en av tolv uppfyllde gällande normer för vattentilldelning.

God boxhygien har stor betydelse för att förhindra utvecklingen av tarmsjukdomar hos smågrisar. Öppna gödselrännor är vanligt förekommande, men idag byggs nästan samtliga boxar med dränerande golv av plast eller betong, som förhindrar kontakt med urin och gödsel både inom kullen och från andra kullar. PIG har jämfört skillnaderna mellan de olika systemen i två olika besättningar som hade både boxar med öppna gödselrännor och dränerande golv. Resultaten visar tydliga fördelar med dränerande golv: De grisar som föddes upp på detta sätt var tyngre vid av-vänjning och vid 9 veckors ålder, och uppvisade en lägre dödlighet.

Bakteriefloran på boxgolvet borde kunna ha betydelse för uppkomsten av ledinflammationer, som orsakas av streptokocker. Ett plastat golv torkar betydligt snabbare än ett poröst betonggolv och ger bakterierna olika livsförutsättningar. PIG studerade skillnaderna i 29 besättningar med mer än 100 suggor och omgångsgrisning. Något färre fall av led-inflammationer kunde konstateras i boxarna med plastade golv, men skillnaderna kunde inte med säkerhet hänföras till golvmaterialet. Att plastbehandla boxgolvet i syfte att just förebygga ledinflammationer kan därför inte rekommenderas.