Pigrapporter

• Utan råmjölk överlever inte spädgrisar.
• Spädgrisar behöver dia råmjölk i minst 6 timmar för tillräckligt antikroppsintag,  men minst 12 timmar från egen sugga för cellulär immunitet.
• Kullutjämna först 12 timmar efter födsel.
• I stora kullar kan de förstfödda och största grisarna flyttas bort från juvret i 1-2 timmar för att ge plats till de sistfödda och lätta grisarna. Placera grisarna i en back/korg/låda bredvid värmekällan. Tänk på att inte ställa grisarna direkt under värmelampan.
• Behåll minst 8 diande grisar hos suggan för stimulans av juvret.
• Låt smågrishörnan vara öppen för grisar som diar. Det minskar risken för klämning och trampskador.
• Kontrollera alltid hur många fungerande spenar suggan har innan kullutjämning påbörjas.
• En spene som inte blir använd sinar efter 48 timmar.

• Det finns mögel-, jästsvampar och bakterier i alla fodermedel.
• Mikroberna växer till olika bra beroende på fodrets sammansättning, temperatur och tid mellan blandning och utfodring.
• Dålig hygienisk kvalitet kan orsaka sämre aptit och lägre foderutbyte samt omlöp, grisningsfeber och/eller diarré.
• Det måste finnas en rutin för kontroller av råvaror, behållare och foderanläggning.
• Rengöringsrutiner för hela foderhanteringskedjan är ett måste.
• Beroende av råvaror och foder ska inblanding av syra i blötfoder övervägas.
• Första åtgärden vid störning är att rengöra från det ställe problem uppstått och framåt i foderkejdan.
• Fodrets hygieniska kvalitet kan ge mindre tydliga störningar men som har stor ekonomisk betydelse.
• Nogrann produktionsuppföljning och förebyggande åtgärder är alltid en en god investering.

Grisar med låg födelsevikt hade sämre förutsättningar att överleva

• Stora kullar gav större variation i vikt inom kull

• Underviktiga grisar vid födelse behövde fler dagar till slaktmognad, de startade

vid en lägre vikt och kom inte i kapp de tyngre grisarna vid avvänjning

• Den ekonomiska jämförelsen visade att underviktiga smågrisar knappt var lönsamma i smågrisproduktionen men däremot lönsamma i slaktgrisproduktionen

Elförbrukning för ventilationen är den enskilt största energikostnaden i slaktgrisproduktionen. Energiåtgången för ventilation varierar mycket mellan besättningar. Ej rengjorda ventilationsfläktar kan ha 10 % högre energiåtgång än motsvarande rengjorda fläktar. En separat elmätare för ventilationen kan vara en första åtgärd i syfte att minska energikostnader för ventilationsfläktarna. Inkludera alltid utbildning, inställning och intrimning av ventilationen i offertförfrågan vid investeringar.

Tiden för tanke till handling var ungefär 2 år.

• Gör många studiebesök under planeringsstadiet och diskutera med flera.

• Byggkonsulten var en viktig nyckelperson i planeringsstadiet.

• Totalkostnad för att producera uppgavs, av dem som byggde för smågrisproduktion, vara överordnad investeringskostnaden. Det får alltså kosta att bygga bara det fungerar väl sedan.

• Pruta aldrig på funktionen.

• För dagbok och dokumentera alla muntliga överenskommelser och övriga noteringar efter telefonsamtal.

• Inköpta hondjur uppfyllde inte förväntningarna.

Författare: Annika Bergman, Agromind AB och Barbro Mattsson, Svenska Pig

• Ekologisk smågrisproduktion var produktionstekniskt svår med stor variation i produktivitet mellan företagen
• Jämfört med LRF Konsults efterkalkyl för konventionell slaktgrisproduktion hade ekologisk slaktgrisprodutkion bättre lönsamhet
• Potential för förbättringar finns både för utveckling av nya stallsystem och av ny teknik
• Kostnader för arbete, foder, energi och maskiner var högre i ekologisk produktion jämfört med konventionell produktion
• Företagarna upplevde en osäkerhet beträffande avsättning för ekologiskt griskött vilket bromsade viljan att investera

Författare: Anna Johansson LRF Konsult, Robert Paulsson LRF Konsult & Barbro Mattsson Svenska Pig AB.

Årligen slås hälften av Sveriges ca 140 000-150 000 suggor ut och ersätts med ca 75 000 gyltor. Många utslagna suggor är unga och har ännu inte hunnit bli lönsamma i besättningen vid tiden för utslagning. Därför är det en viktig fråga för grisnäringen hur gyltor ska födas upp för att bli hållbara suggor med en bra livstidsproduktion. Det finns flera besättningsfaktorer under gyltors uppväxt som påverkar deras framtida produktion och hållbarhet. Hur dessa faktorer inverkar på suggornas prestation har dock studerats i begränsad omfattning.

En omfattande litteraturgenomgång och en inventering i svenska suggbesättningar har gjorts med målsättningen att ta reda på om och hur inhysning, utfodring och rekrytering av gyltor påverkar besättningars produktionsresultat, suggors hållbarhet och utslagningsorsaker. Flera besättningsfaktorer visade sig ha betydelse för nämnda resultatmått.

Praktiska råd för hur gyltor ska födas upp följer i denna rapport. Rekommendationer presenteras i skuggade rutor i rapporten.

Författare:

Lina Hidås, Svenska Pig
Barbro Mattsson, Svenska Pig
Nils Lundeheim, institutionen för husdjursgenetik, SLU
Linda Engblom, institutionen för husdjursgenetik, SLU

• Risken är stor att rent lysin försvinner i samband med kontinuerlig spontan fermentering/stöpning.
• I denna studie medförde styrd fermentering inga förluster av rent lysin.
• Den styrda fermenteringen måste startas om regelbundet på grund av fodervägran hos grisarna.
• För att styrd fermentering ska fungera under praktiska förhållanden är tillgång till en med mölksyraproducerade bakterie ympad foderråvara att rekommendera (t.ex. ympad potatisrestprodukt från livsmedeltillverkning).
• Stöpning av foder eller foderråvaror, för att öka smältbarheten av fosfor, bör ske omgångsvis alternativt i en surgjord blöt foderråvara med ca pH 4.

Författare: Jos Botermans, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU & Barbro Mattsson, Svenska Pig, Skara.

• Vid korsning av olika raser förväntas avkommans produktionsnivå bli medeltalet av nivån av de två föräldraraserna, samt korsningseffekten som "grädde på moset".
• Korsningseffekter nedärvs inte till nästa generation, selektion inom renrasavel är däremot bestående. Effektiv renrasavel tillsammans med korsningsavel ger därför högst produktionsnivå.
• Den största ekonomiska vinsten med korsningsavel i bruksbesättningarna erhålls när både suggan och smågrisarna är korsningar.

Författare: Monika Hansson och Nils Lundeheim, Institutionen vid husdjursgenetik, SLU, Uppsala.

I en inledande studie observerades i 16 besättningar att 33 % av suggorna hade någon grad av bogsår sista laktationveckan. Grava skador förekom hos 8,4 % av suggorna. I en utökad studie i 60 besättningar hade 34 % av suggorna någon grad av bogsår under sista laktationsveckan och av dessa var 7,0 % grava. Skillnaden mellan besättningarna i studien beträffande förekomst av bogsår visar att det är möjligt att minska bogsårsförekomsten genom att förbättra inhysning och utfodring.

• Två dagar före beräknad grisning tilldelades försöksmässigt 15 kg halm som engångsgiva.
• Genom att anpassa strålängd i förhållande till spaltgolvets material och dimension dränerades merparten av halmen ut genom spalten under de första dagarna efter grisning.
• I boxar med långa spaltöppningar, 200 mm (gjutjärnsspalt), dränerades engångsgivan med kort eller medellång halm ut alltför snabbt. I sådana boxar bör däför kompletterande halmning utföras efter grisning.
• Strategisk tillförsel av stora mängder halm under grisning och de fyra första levnadsdagarna medförde positiva effekter på spädgrisars klöv- och benhälsa.
• Dödligheten under de 7-10 första levnadsdagarna var högre i kullar i boxar med lång halm.

• I genomsnitt behandlas 10 (2-21)% av grisarna för hälta under de första 7-11 levnadsdagarna.
• Hältorna orsakades i huvudsak av förslitningsskador på sulorna och av klövbölder.
• Klöv- och benhälsan hos spädgrisar kunde förbättras:
  -boxgolvet hade så liten andel betongyta som möjligt
  -dränerande golvet bestod av plast istället för gjutjärn
  -boxhygien var bra
  -suggan var friak kring grisning

I rapporten finns beskrivet erfarenheter och krav vid planering av stallar för tillväxtgrisar.

Fosfor är ett livsviktigt ämne i grisens foder och bör tillgodoses med så litet överskott som möjligt. En stor del av fosforn i grisfoder kommer från spannmål. I spannmål är den mesta fosforn bunden i en form som kräver närvaro av enzymet fytas för att grisen ska kunna tillgodogöra sig fosforn. Fytas finns till varierande grad i spannmål och aktiveras vid konsumtion, men kan genom blötläggning aktiveras tidigare och därmed ge större effekt. I rapporten redovisas slaktgrisstudier med blött respektive torrt tilldelat foder med olika innehåll av fosfor.

Denna rapport är en sammanfattning av en litteraturstudie som gjorts vid Institutionen för husdjurns miljö och hälsa, SLU i Skara. Ett stort antal forskningsrapporter har studerats och sammanställts med syfte att beskriva vad den vetenskapliga litteraturen innehåller om betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning.

I rapporten redovisas en jämförelse av produktionsresultat och köttkvalitet mellan faderraserna Hampshire som är homozygot bärare av RN-genen (Quality Genetics) och Duroc (DanAvl).

Studien visar stora skillnader i slaktintäkt per gris mellan besättningarna, oberoende av vilka hjälpmedel som användes för att välja ut grisar till slakt. Det framgår också att det är oekonomiskt att leverera lätta grisar, speciellt då minskningen i klassningsresultat inom besättning inte väger lika tungt i kronor per slaktad gris som den högre vikten gör. Korta intervall i slaktgrisstallar kräver tunga smågrisar vid insättning och grisar med god hälsa för att nå önskade höga slaktvikter inom den tid som finns tillgänglig.

• Tillväxtstallar ska högtryckstvättas inför varje omgångsbyte
• Blötläggning ska ske direkt efter det att grisarna lämnat stallet
• Efter högtryckstvätt ska ingen synlig gödsel finnas kvar någonstans i stallet

• Under tomperioden skall stallet tillföras erforderlig mängd tillskottsvärme samt ventileras på rätt sätt (miniventilation, mer än 20 oC, mindre än 60% rel.fuktighet)

•  En tomtid om minst 5–7 dagar bör eftersträvas

• Om tomtiden av olika skäl är kortare och/eller om diarreproblem föreligger hos avvänjnings- eller tillväxtgrisar bör tillväxtstallet dessutom desinficeras

•  Desinfektion skall göras efter högtryckstvätt med rätt medel i rätt dos

•  Lämpligaste medel är s.k. kvartenära ammoniumföreningar, vilka har god effekt mot bakterier som framkallar avvänjningsdiarre och sådana bakterier som ger diarre senare under tillväxtperioden

Avvänjningsgrisar hamnar lätt i negativ energibalans med köldstress och avvänjningsdiarre som följd. Vid underhållsutfodring, 2,6 MJ/dag, är 10 kg´s grisar på ströad liggyta i termiska balans vid ca 24 grader stalltemperatur. Vid lägre foderintag ökar värmebehovet till ca 30 grader.
Avvänjningsgrisens värmebehov kan tillgodoses genom att värma upp hela stallet eller genom smågrisgömmor eller hyddor.

Det tar totalt drygt 53 minuter att producera en gris i integrerad produktion enligt resultaten från den arbetstidsstudie som Pig genomfört i 39 besättningar. Spridningen mellan besättningar var däremot stor, allt från 30 till 109 minuter.
De mest tidskrävande arbetsmomenten var daglig utgödsling och halmning som tog ca 30 % av arbetstiden i både smågris- och slaktgrisproduktionen.

Syftet med arbetet var att dokumentera erfarenheter av olika grisningsboxar avsedda för grisning och digivning samt att studera vilka detaljer i en grisningsbox som har betydlese för produktionsresultatet. Materialet till undersökningen samlades in vid gårdsbesök hos 32 smågrisproducenter.

* I denna studie motsvarade utfodring efter aptit SLU-normen fram till ca 60 kg.
* Högre fodertilldelning än SLU-normen efter 60 kg, drygt 36 MJ/dag, gav positivt resultat för tillväxthastigheten och endast marginell försämring av klassningen.
* SLU-normen är en väl fungerande utfodringsnorm under förutsättning att utfodring sker efter grisarnas viktsutveckling.
* Slutgivan 34,1 MJ/dag kan ge svårigheter för mindre grisar att konkurrera om foder och öka viktspridningen inom box.
* De minsta grisarna vid insättning bör sorteras tillsammans i egna boxar för att få en chans att nå bra slaktvikter.
* Tillväxthastigheten hos slaktsvin är beroende av grisarnas dagliga energiintag och foderutnyttjande samt av insättningsvikt och spridning i vikt inom box.
* Ett bra foderutnyttjande är resultatet av bra stallmiljö, friska grisar och bra skötsel.
* I denna studie krävdes en boxmedelvikt vid 10 veckor på drygt 90 kg för att grisarna skulle nå en slaktvikt på 84-85 kg.

* Användning av amsuggor förbättrade tillväxten hos underviktiga avvänjningsgrisar i 3 av 4 besättningar som ingick i denna studie. 
* Fri tillgång på tillskottsfoder under tiden grisarna är hos amsuggan är viktigt för att grisarna ska kunna växa maximalt. 
* Använd friska suggor som varit goda mödrar! 
* Övervaka första mötet mellan amsugga och smågrisar. Amsuggan kan vara aggressiv mot de nya grisarna.

* Speciellt höga krav på blötfoderanläggningens doseringsnoggrannhet ska ställas vid utfodring av digivande suggor och nyavvanda grisar. 
* Restmängder i blandarkar och foder i foderslingor kan orsaka att grisar inte får det foder som avses. 
* Alla krav på anläggningens funktion och noggrannhet ska finnas preciserad i köpeavtalet. 
* För att säkerställa en blötfoderanläggnings doseringsnoggrannhet är det viktigt att en utfodringskontroll utförs.

Hög genomsnittlig medelvikt vid avvänjning är en grundförutsättning för en lyckad avvänjning. 
* Vid samma ålder betydde 1 kg högre avvänjningsvikt 15 gram/dag ökad tillväxthastighet efter avvänjning. 
* Vid samma avvänjningsvikt hade åldern (22-35 dagar) ingen betydelse för den dagliga tillväxthastigheten efter avvänjning. 
* Koncentrera betäckningarna för att inte få kullar yngre än 28 dagar vid avvänjning. 
* Utrymme för amsuggor måste finnas för att lätta, ej avvänjningsbara grisar ska kunna dia längre och för att klara lagkravet att inte avvänja tidigare än 28 dagars ålder. 
* Använd de speciella avvänjningfoder som finns, utfodra ofta och styr fodertilldelningen. 
* Mycket god närmiljö krävs. Det ska vara rent, torrt, dragfritt och varmt. 
* Det krävs tid för tillsyn och ett gott djuröga för att snabbt kunna sätta in åtgärder om grisarna blir sjuka.

* Resultaten visar att SLU-normen fortfarande är den utfodringsnorm som kan rekommenderas till dagens slaktsvin. 
* Grisarna kunde konsumera mer foder under i stort sett hela uppfödningen än vad SLU-normen anger men det ekonomiskt utfallet förbättrades inte. 
* En högre fodernorm (SLU-norm + 10%) medförde bättre tillväxt och därmed snabbare omloppshastighet men detta kunde inte kompensera den högre foderkostnaden. 
* En lägre fodernorm (SLU-norm – 10%) gav färre kilo producerat kött, vilket bidrog till ett sämre ekonomiskt utfall trots högre avräkningspris per kilo.

Tilldelning av energirikt försöksfoder till gyltor under digivningen gav tyngre smågrisar vid avvänjning. 

* Tilldelning av energirikt försöksfoder till suggor under digivningen gav tyngre smågrisar vid avvänjning, när avvänjning skedde vid 39 dagars ålder eller senare. 

* Det fanns en tendens till att suggor som avvandes sent fick färre födda och levande födda grisar vid nästkommande grisning. Tendensen var tydligast i kontrolledet.

Transport av grisar på avvänjningsdagen vid 5 veckors ålder, påverkade inte tillväxthastigheten under de två efterföljande veckorna jämfört med om de inte transporterades. 

* Transport av grisar vid 10 veckors ålder resulterade i en tillväxtdepression under de två efterföljande veckorna. 
* Inga signifikanta negativa hälsomässiga effekter kunde ses av transport på avvänjningsdagen. 
* Studien genomfördes under gynnsamma väderleksbetingelser, med tämligen korta transporttider, noggrann skötsel i uppvärmda stallar och med strikta mellangårdsavtal med en säljare och en köpare.

* Tillväxthastigheten var högre i två av tre besättningar när grisarna fick pelleterat smågrisfoder. I den tredje besättningen var det ingen skillnad i tillväxthastighet mellan pellets- och mjölutfodrade grisar. 
* Foderförbrukningen, MJ/kg tillväxt, var högre när smågrisarna fick smågrisfoder tilldeltat smo mjöl jämfört med som pellets. 
* Det var ingen skillnad i andel döda grisar eller antal kullar där någon gris behandlats mot diarré mellan mjöl- och pelletsutfodrade kullar. 
* I besättning A fick grisarna i tre pelletsutfodrade kullar diarré, vilket kan ha orsakats av att grisarna förätit sig på grund av felaktigt inställda automater.

Denna studie sammanfattar erfarenheter och resultat från sju satellitbesättningar som bedriver uppfödning av grisar i FTS-boxar (FTS=födelse till slakt).

Fördelar
* Lantbrukarna upplevde det minskade arbetet med flyttning av grisar och tvättning av stallar som en stor fördel med FTS-systemet.
* FTS-boxen är flexibel. Den kan användas till enbart smågrisproduktion eller slaktsvinsproduktion om produktionsförutsättningar ändras.
* Genom att undvika flyttning och omgruppering finns möjlighet att uppnå en hög produktion och en god hälsa hos grisarna.

Nackdelar
* FTS-boxen skall fylla alla de skilda behov som ställs under såväl digivning som tillväxt- och slaktsvinsperiod. Stora krav ställs därmed på boxens utformning, hållbarhet i de enskilda boxdetaljerna samt på ventilation och värme i stallarna.
* Efter som tomma boxar blir outnyttjade under hela uppfödningsperioden tar satellitbesättningarna emot extra antal suggor varje omgång, vilket innebär att inhysning av dessa under grisning och digivning måste lösas på alternativa sätt.

Hur mycket bättre har svenska slaktsvinsproducenter blivit under 90-talet? Detta undersökte Pig Projektet i en studie med 207 besättningar som använt RASP för resultatuppföljning under åren 1991 till 1997. Resultatet visade att tillväxthastigheten ökat 31 gram/ dag och att foderåtgången minskat med 1,7 MJ/ kg tillväxt. Samtidigt har köttprocenten ökat med 1,6%. Förbättringen i tillväxt är lika stor som den säsongsmässiga skillnaden i tillväxt vilket tyder på att stallmiljö och skötsel har stor inverkan på tillväxten. De förbättringar som kunde avläsas är det sammanlagda resultatet av ett antal åtgärder så som avel, miljö, skötsel, foder och rådgivning.

Luftvägsinfektioner sprids under slaktsvinsperioden inom och / eller mellan omgångar i olika åldrar. Sektionering begränsar smittöverföring men smitta kan ändå spridas via extern tilluft via ventilationssystem. Målsättningen med denna Pig studie var att studera hur dagens förmedlings- och sektioneringsmodeller inverkar på luftvägsinfektioner hos slaktsvin. Resultaten från försöket visade att anmärkningar för SEP och brösthinneinflammationer var lägst i de besättningar som rekryterade grisar från en besättning och endast hade en omgång slaktsvin per stall. Det fanns ingen skillnad i sjukdomsanmärkningar mellan slaktsvinsbesättningar som rekryterade smågrisar från mer än en besättning till stallar med en enda avdelning och slaktsvinsbesättningar som rekryterade smågrisar från en besättning till stallar med flera avdelningar. Totalt sett innebar sektionering alltid en lägre frekvens lunganmärkningar även om förekomsten av SEP inte kunde säkerställas statistiskt.

Pig studien visade att grisar uppfödda på mjölkersättning växte lika bra som sina kullsyskon som stannade kvar och diade suggorna förutsatt att boxmiljön var god och mjölkamman hölls ren. För god tillväxt krävdes en miljö med rent, torrt och varmt i boxen samt att det alltid skulle finnas fri tillgång på vatten och tillskottsfoder. God hygien och rätt proportioner mellan vatten och mjölkpulver var viktigt för mjölkammans funktion. Flera olika mjölkpulver testades i försöket med små variationer i sammansättning och pris. Att föda upp en gris på mjölkersättning kostade ungefär 65 kr exklusive kostnaden för mjölkamman. Den viktigaste erfarenheten från detta försöket var att det går att föda upp en gris på mjölkersättning förutsatt att de först fått råmjölk och att de var i god kondition.

Syftet med försöket var att se om tillväxthastighet, foderförbrukning och diarréfrekvens kunde förbättras om jästkultur ingick i fodret till både suggor och smågrisar. Jästkultur innehåller högvärdigt protein och ger enligt tillverkaren mellan 6 - 10% bättre tillväxthastighet hos smågrisar. I detta försöket tenderade tillväxthastigheten vara högre när fodret till suggor och smågrisar innehöll Biosaf men skillnaderna var inte statistiskt säkerställda. Vad som däremot kunde säkerställas var att miljö och skötsel påverkade smågrisarnas tillväxt och hälsa mer i två av tre besättningar än om de tilldelades foder med eller utan Biosaf.

Grisar är starkt hierarkiskt rangordnade, och de högst rangordnade grisarna har företräde vid utfodring. Ju färre grisar som får plats vid fodertråget, desto mer dominerar dessa grisar. Det upplevs därför som svårt att uppnå hög daglig tillväxt i uppfödningssystem med en enda torrfoderautomat i varje box. PIG genomförde därför en jämförande studie för att ta reda på om dubbla ätplatser innebär fördelar i detta hänseende. Man fann dock inga säkra skillnader i produktionsresultat mellan de två utfodringsmetoderna. Vattennipplar, som förekommer i vissa foderautomater, visade sig inte i detta försök vara någon fördel, då grisarna lekte med vattnet som då gav en försämrad box- och foderhygien. Boxarna med två ätplatser medförde dock en lugnare stallmiljö.

Injektion med järn kompletterad med uppföljning med Soft Iron provades senare vidare i tre besättningar. En inledande injektion med 200 mg järn kompletterad med Soft Iron gav blodvärden jämförbara med dubbla 200 mg injektioner. En halvering av den inledande injektionen gav betydligt lägre men dock tillräckliga värden i två av de tre besättningar. Systemet fungerar bra om torven tilldelas på en plats som är avgränsad från den ströade delen av boxen, så att torven inte torkar eller kan kommas åt av suggan.

Djupströ i tillväxtboxarna har blivit ett vanligt uppfödningssystem för avvanda smågrisar. PIG genomförde en studie i 12 besättningar för att dokumentera skillnader i produktionsresultat och undersöka faktorer som kunde medföra sådana skillnader. Oisolerade tillväxtstallar gav högre foderåtgång (15 kr/gris) än isolerade stallar, men inga skillnader i tillväxt kunde konstateras. Däremot påverkades tillväxthastigheten av gruppstorleken. Blötutfodring medförde en ökad halmåtgång (9 kg/gris). Besättningarna i studien uppvisade stora variationer sinsemellan, men mest oroande var att endast en av tolv uppfyllde gällande normer för vattentilldelning.

Nyfödda grisar kan ibland inte få sitt näringsbehov tillgodosett. PropigG är ett råmjölks-tillskott avsett för svagfödda och underviktiga smågrisar. PIG valde att studera dess effekter på smågrisdödligheten och den dagliga tillväxten under diperioden. I stora kullar med låg födelsevikt gav spädgrisar som fått PropigG högre avvänjningsvikter än övriga, men någon skillnad i dödlighet kunde inte säkerställas. PropigG kan däremot inte rekommenderas för generellt bruk som resultat av proven.

Bruket av blötutfodring för slaktsvin har ökat på senare år till uppemot 70 % inom Scan Farmek-området. Av smågrisbesättningarna är det dock bara ca 10 % som HAR har blötutfodring, vilket innebär att ca 80 % av de förmedlade smågrisarna möter en omställning från torrt till blött foder. Slaktsvinsproducenter framförde ofta åsikten att blötutfodrade smågrisar gav ett bättre produktionsresultat, vilket PIG undersökte under 1996. Några skillnader i produktionsegenskaper kunde inte konstateras – avvikelserna var större leverantörerna emellan än mellan de båda utfodringsmodellerna. De tidigare torrutfodrade smågrisarna krävde dock mer tid och omsorg när det gällde justering av fodertilldelningen de första dagarna efter insättning i blötutfodring. Konsumtionsförmågan var densamma två till tre dagar efter insättning.

Järnbehandlingar studeras vidare i ännu ett PIG-projekt, där preparaten Bioferro och SoftIron provades på diande smågrisar. Grisar i 15 kullar tilldelades torv med tillsats av de båda preparaten - torven är begärlig för smågrisarna, och ger bra förutsättningar för frivilligt intag. Inget av preparaten visade sig tillräckliga som enda järnbehandling - blodbrist kunde konstateras hos upp till 18 % av de grisar som fått SoftIron, och hos hela 85 % av de som fått Bioferro. Båda preparaten fungerade dock bra som uppföljning till en första järninjektion.

För att bilda tillräckligt med hemoglobin under de tre första levnadsveckorna behöver smågrisar minst 200 mg järn, medan mjölken bara tillför 15–20 g. Normalt klaras detta med en injektion, men en kontinuerlig tillförsel av en lägre dos borde vara mer skonsam och leda till färre negativa hälsoeffekter. PIG provade därför möjligheten att använda enbart järnlösning i form av SuperFeMAX® i dricksvattnet för att täcka järnbehovet i en grupp om 22 suggor. Grisarna drack tillräckliga mängder första levnadsveckan, men mindre än förväntat därefter. Viktutvecklingen var likvärdig jämfört med kontrollgruppen, medan färre ledinflammationer uppträdde i gruppen som enbart fick SuperFeMAX®. Upp till 10% av dem hade dock hämoglobinvärden under det normala vid både 20 dagars och 6 veckors ålder.

En PIG-studie av förekomsten av ledinflammationer konstaterade att 75% av fallen inträffar under de första 2 levnadsveckorna. Djurägarnas förmåga att upptäcka inflammationer varierade stort. Inga säkra sjukdomsprovocerande faktorer kunde påvisas i studien. En enkel åtgärd är att köra upp grisarna då och då för att upptäcka inaktivitet, som ofta är ett tecken på ledinflammationer.

God boxhygien har stor betydelse för att förhindra utvecklingen av tarmsjukdomar hos smågrisar. Öppna gödselrännor är vanligt förekommande, men idag byggs nästan samtliga boxar med dränerande golv av plast eller betong, som förhindrar kontakt med urin och gödsel både inom kullen och från andra kullar. PIG har jämfört skillnaderna mellan de olika systemen i två olika besättningar som hade både boxar med öppna gödselrännor och dränerande golv. Resultaten visar tydliga fördelar med dränerande golv: De grisar som föddes upp på detta sätt var tyngre vid av-vänjning och vid 9 veckors ålder, och uppvisade en lägre dödlighet.

Bakteriefloran på boxgolvet borde kunna ha betydelse för uppkomsten av ledinflammationer, som orsakas av streptokocker. Ett plastat golv torkar betydligt snabbare än ett poröst betonggolv och ger bakterierna olika livsförutsättningar. PIG studerade skillnaderna i 29 besättningar med mer än 100 suggor och omgångsgrisning. Något färre fall av led-inflammationer kunde konstateras i boxarna med plastade golv, men skillnaderna kunde inte med säkerhet hänföras till golvmaterialet. Att plastbehandla boxgolvet i syfte att just förebygga ledinflammationer kan därför inte rekommenderas.

Ledinflammationer, som orsakas av streptokockbakterier, drabbar mellan 5 och 20 % av diande smågrisar i vissa besättningar. Från bl a humanmedicinen vet man att en överdosering av järn - som ges till smågrisarna för att förhindra blodbrist - kan provocera ledinflam-mationer, varför PIG genomförde en studie för att finna en optimal järndosering. Resultaten visar att de smågrisar som injicerats med järn först på femte levnadsdagen utvecklade avsevärt färre ledinflammationer, medan senare injektion än så kan orsaka blodbrist. Enbart alter-nativa järntillskott gav inte tillräcklig effekt.

PIG har kartlagt 332 smågrisproducerande besättningar inom Scan Farmek som arbetar med produktionsstyrningssystemet Rasp. Syftet var att ge ett underlag för framtida tester och statistiska beräkningar tillsammans med Raspdatabasen. Beskrivningarna ger också goda förutsättningar att finna besättningar med just de förutsättningar som krävs för kommande PIG-studier. Stora variationer i metoder och resultat kunde konstateras – ingen enskild uppfödningsmetod omfattade mer än 10% av de undersökta besättningarna.

I Sverige används ofta samma foder från avvänjning till förmedling. Detta är inte optimalt med hänsyn till grisarnas näringsbehov i olika åldrar. Utomlands används ofta mjölkprodukter i smågrisfoder p g a dessas goda egenskaper beträffande både näringsinnehåll och smaklighet för grisarna. PIG undersökte därför effekterna av att tillsätta Borcilac – ett vasslepulver med surgörande komponenter. Resultaten från tre provbesättningar visade att 12,5 % Borcilactillsats i konventionellt smågrisfoder ökade tillväxten under de två första veckorna efter avvänjningen med mellan 50 och 100 g per dag, medan en allmän höjning av fodrets energiinnehåll gav ytterligare förbättringar under de följande 2 veckorna i en av besättningarna. Inga effekter på dödligheten kunde konstateras, men foder med 12,5% Borcilac gav ett mervärde på 0,3-0,6 kr/kg foder under provperioden.test