Rådgivning i samverkan

Senast ändrad: 2010-12-03

Effekt av rådgivning i samverkan för lönsammare grisproduktion

Sammanfattning
Den största möjligheten att öka antalet producerade grisar och förbättra lönsamheten inom näringen är att effektivisera produktionen. Förutsättningarna till detta är goda, med mycket bra avelsmaterial och gott hälsoläge. Den först begränsande faktorn är kunskap om djurskötsel och produktion i besättningarna. Kunskapen finns och det tillförs hela tiden ny, men den förmedlas inte till produktionen på ett genomtänkt och effektivt sätt. Att det förhåller sig på det här sättet avslöjas vid sammanställning av produktionsrapporter där skillnaden mellan bästa och sämsta ¼-del är mycket stor. Syftet med detta projekt är att bygga en modell för att samordna redan befintlig kunskap till en effektiv rådgivning med tydlig fokus på produktion och ekonomi.

Bakgrund
Den framtida grisproduktionen kommer att ske i stora enheter med krav på hög effektivitet för att nå bästa lönsamhet. Detta kräver aktiva och välutbildade företagare i kombination med skickliga djurskötare, driftsledare och rådgivare. Hög produktivitet måste gå hand i hand med bra djurvälfärd och produktionsformer som tilltalar konsumenten. Detta ställer ytterligare krav på utbildning och rådgivning.

Dagens rådgivning har ojämn kvalitet och är dåligt samordnad. En duktig rådgivare är, och kommer fortsatt att vara, specialist inom sitt kunskapsområde. Därför klaras kvalificerad rådgivning inte av en person. Följden blir att grisproducenter som vill ha spetskompetens måste ha kontakt med flera personer som till vissa delar uppfattas ha olika budskap. Ett sätt att snabbt åstadkomma kvalificerad rådgivning med dagens förutsättningar är att samarbeta och samordna.

Kunskap avkastar inget förrän den tillämpas. Steget att överföra den är en svag länk i många försöks- och forskningsprojekt vilket ofta leder till att möjliga tillämpningar fastnar i en rapport. Detta framkom också vid den utvärdering av SLF-finansierade projekt som redovisades 2008.

Genom att sammanställa och utnyttja redan befintlig kunskap finns det utrymme för en stor produktivitetsökning. Möjligheten kan illustreras av att medelantalet producerade grisar per årssugga 2007 var 22,4 och den bästa 1/4 –delen presterade 24,8 (Pigwin, www.qgenitics.com). Genom att höja medel till samma nivå som den bästa ¼-delen är det möjligt att producera ca 325.000 fler smågrisar med samma antal suggor och utan investeringar. De bästa slaktsvinsproducenterna visar på möjligheten att förbättra foderutbytet med minst 7-8% jämfört med medel, vilket med dagens foderpris innebär ca 50 kr- lägre kostnad per producerad gris. Det sammanlagda värdet av att höja medelnivån till dagens bästa ¼ del är ca 280milj. kr per år.

I ett danskt projekt med samordnad strategisk rådgivning ökade man lönsamheten för 5 slaktgrisbesättningar med i medeltal 25 DKR per gris (Andersen, F. 2007)). Det positiva resultatet ledde till att testet med samordnad rådgivning utökades till 205 besättningar.

Syften med projektet är
1. att föreslå modeller för rådgivning i samverkan
2. att göra nätbaserade manualer för effektiv rådgivning
3. att motivera rådgivare till samverkan
4. att utbilda rådgivargrupper
5. att demonstrera effekten av rådgivning i samverkan

Tanken med projektet är att bygga en flexibel modell där producenten själv bestämmer vilka rådgivare som ingår i gruppen. Dock bör den bestå av minst två personer varav en veterinär.

Mål
Att öka effektiviteten i rådgivningen och därmed höja produktionsnivån och förbättra ekonomin inom svensk grisproduktion.

Syftet med detta projekt är att demonstrera effekten av en samordnad rådgivning, att utbilda rådgivare i samverkan samt att göra manualer för rådgivare.

Genomförande
1. Modell för rådgivning i samverkan
Det finns flera exempel på bra samarbete mellan rådgivare som ger ”spets” i den enskilda besättningen och det är viktigt att fånga upp och utnyttja redan befintliga erfarenheter. Dessa skall tas till vara via en referensgrupp bestående av rådgivare och producenter som föreslår olika tänkbara tillvägagångssätt för rådgivning i samverkan. Det är viktigt att inte bygga en statisk modell för samarbete utan snarare skall några varianter beskrivas som möjliga utgångspunkter för en rådgivargrupp. Konkret handlar modellerna om lämpligt antal planerade möten mellan producent och rådgivare, krav på och hantering av produktionsuppföljning, lämpliga sätt att formalisera kommunikation, mål, måluppföljning, vem som ansvarar för vad, mätpunkter, larmgränser etc.

2. Manualer för effektiv rådgivning
Rådgivare behöver instruktioner och minneslistor för att kunna arbeta effektivt. Syftet med dessa är att inget viktigt glöms bort samtidigt som de skall fungera som hjälp och stöd åt nya rådgivare. Manualerna skall vara kortfattade instruktioner och eller listor med stödord för minnet. Befintlig djupare kunskap länkas till manualen. Manualerna skall både hantera rådgivning för ”normal” optimal produktion samt vara problemorienterade, exempelvis mot få levande födda, hög foderåtgång, dålig klassning, hantering av PMWS, app etc. etc.

Manualerna skall vara lätt tillgängliga på Svenska Pig:s hemsida och kunna uppdateras allteftersom ny kunskap och nya erfarenheter tillkommer.

3. Motivering av rådgivare – det goda exemplet
Två till fyra besättningar väljs ut för att prova rådgivning i samverkan. Besättningarna väljs så att de är representativa för svensk grisproduktion och täcker de aktiviteter som skall beskrivas i manualerna. En projektgrupp bestående av kompetenser inom produktionsplanering, veterinärmedicin och foder jobbar med rådgivning i dessa besättningar under ett år. Arbetet i besättningarna ligger till grund för utformning av manualer till kommande rådgivargrupper. Provåret börjar och slutar med noggranna produktionsrapporter. Manualerna skall vara checkpunkter som även skall kunna användas av exempelvis djurskötare och vid utbildningar.

Hela sättet att arbeta, intressanta detaljer att förmedla, etc. publiceras på Svenska Pig:s hemsida samt i tidningsartiklar.

4. Träning av rådgivargrupper
Ett seminarium för grisrådgivare ordnas där projektet rapporteras fram till och med del 3. Projektets status presenteras också för producenterna via Svenska Pig:s hemsida och tidningsartiklar. Rådgivare och producenter uppmanas att bilda 3-5 rådgivargrupper som deltar i utvärderingen av rådgivning i samverkan. Grupperna kommer att få en noggrann genomgång av erfarenheter från projektets del 3 och kommer vidare under utvärderingsfasen ha tillgång till råd och stöd från projektgruppen.

5. Effekten av rådgivning i samverkan
De rådgivaregrupper som har bildats väljer två besättningar var att jobba med. Medlemmarna i projektgruppen skall aktivt stödja och hjälpa rådgivargrupperna. Produktionsresultatet dokumenteras före rådgivningens start samt ett år senare i varje deltagande besättning. Efter halva perioden samlas alla deltagande rådgivare och representanter från besättningarna för att diskutera, utvärdera samt komma med förslag och tips till förbättringar av rådgivning i samverkan.

I slutfasen av projektet hålls ett eller två seminarier för rådgivare och producenter.

Till seminarierna bjuds också forskare och lärare från SLU. Direkt information om projektet till dessa personer är viktig för ömsesidigt kunskapsutbyte. Skickliga framtida rådgivare måste ha en gedigen utbildning och entusiasmeras tidigt.

Uppföljning
Syftet med projektet är att stimulera rådgivare och producenter till samordnad rådgivning. Självklart kommer manualer och hjälpmaterial som publicerats på Svenska Pig:s hemsida att kunna nyttjas av enskilda rådgivare, men höjden i rådgivningen kommer från samverkan.

Projektet avslutas med en uppföljningsperiod där Svenska Pig följer upp 3-4 rådgivargrupper och rapporterar om deras arbete i tidskriften Svensk Gris med knorr samt på Svenska Pig:s hemsida (www.svenskapig.se).

Rapportering
Delrapporter och slutrapport publiceras på Svenska Pig:s hemsida och i tidningsartiklar. Dessutom kommer alla manualer och länkar till fördjupad kunskap att läggas på Svenska Pig:s hemsida.

Relevans för näringen
En fungerande modell för kvalificerad rådgivning som anpassas till svenska förhållanden är av största vikt för grisnäringen. Manualer och minneslistor på Svenska Pig:s hemsida kommer att kunna utnyttjas även vid individuell rådgivning, men den största effekten för näringen ligger i samordning. Samordnad och strukturerad rådgivning måste göras såväl tids- som kostnadseffektiv med hjälp av datakommunikation och lättanvända databaser. Effektivisering av produktionen ger såväl bättre ekonomiskt utbyte som lägre belastningen på miljön med lägre utsläpp av kväve och fosfor.

Genom att höja medelproduktionen till nivån som dagens bästa ¼-del presterar kan svenska grisföretagare tillsammans förbättra sin lönsamhet med 280 miljoner SEK per år.

Projektet kommer också att möjliggöra för nya, ”juniora”, rådgivare att slussas in i arbetet med rådgivning. Under 2000-talet har slakterierna lämnade rådgivningen ifrån sig och rådgivarkåren har minskat till för närvarande endast tio rådgivare för gris i landet. I de jämförelser av produktionseffektivitet som görs inom InterPig visar alla medverkande länder en positiv utvecklingstrend beträffande produktionsparametrar undantaget Sverige som visar en stagnation i utvecklingen. Detta kan bli ett hot mot konkurrenskraften för svensk grisproduktion i ett internationellt perspektiv.

Projektorganisation
Projektet kommer att styras av en grupp bestående av representanter från Svenska Pig, Svenska Djurhälsovården, Sveriges Grisföretagare och Sveriges Lantbruksuniversitet. Projektgruppen som kommer att utföra det huvudsakliga arbetet leds av Petra Mattsson-Svenska Pig som rapporterar till styrgruppen och som även ansvarar för att styrgruppens direktiv följs av projektgruppen. För övrigt består projektgruppen av Maria Malmström – Griskonsult, Fredrik Engström – Svenska Djurhälsovården samt Leif Göransson.


Bemanning
Styrgrupp: Representanter från Svenska Pig, SvDhv, Sveriges Grisföretagare och SLU

Projektgrupp: Barbro Mattsson, Svenska Pig, Maria Malmström, Griskonsult, Leif Göransson och Fredrik Engström, SvDhv

Arbetsgrupp: = Projektgrupp + konsult (ekonomi, ventilation, utfodringsanläggning, etc.)